Kan man vara kristen OCH politiker?

Alexander Bard, självutnämnd som Folkpartiets nye chefsideolog är på krigsstigen. Denna gång mot kristna politiker inom sitt parti. Enligt tidningen Dagen så menar han att "gamla inskränkta kristna moralväljare" hör bättre hemma inom andra partier och att det som i lagstiftningen baseras på kristna värden ska ersättas med "universella sanningar".

Alexander Bard brukar dra till sig uppmärksamhet och hans nästa arena är inom politiken. Nätverkerket Liberati har redan fått uppmärksamhet och nu verkar det som att en "rensning" av frisinnade är strategin.

Detta leder till en intressant fråga, nämligen vad baseras politik på? Kan man vara kristen och politiker? Kan en kristen etik utgöra basen för en politisk ideologi?

Enligt Bard så är svaret nej, men enligt miljoner kristdemokrater runt om i världen så är svaret ett rungande JA. Däremot ska man inte blanda kristen tro med det politiska hantverket, dvs det finns frågor som hör hemma inom samfundens hägn, men inte inom den politiska lagstiftningens område. Politiken ska t ex garantera yttrande- och religionsfrihet, men inte peka ut den ena uppfattningen som norm. I det avseendet är Bard rätt.

Han menar också, enligt tidningen Dagen, att "Idén om Sverige som ett kristet land är fullständigt förlegat." Det tycker knappast de miljoner svenskar som regelbundet går till kyrkan. Som kristna och som församlingsmedlemmar utgör de en stark påverkansfaktor i samhället; "ljus och salt" med bibliska beskrivningar. Deras önskan är att "smitta" av sig av sin kristna tro. Däremot att lagstifta så att den enes värderingar utgör lag, är inte önskvärt. I den meningen kan man hålla med Bard.

Det ska bli intressant att följa Alexander Bards iver att "sanera" Folkpartiet. Kanske det blir som med Christer Sturmark; Ju mer han propagerar för humanismen desto större intresse för kristen tro. Någon har sagt att den som mest inspirerat till att söka de bibliska sanningarna under senare är är ateisten Sturmark. En intressant observation. 

Politik - mina tankar
Lillemor Gustafsson

Politiker med kristen etik som värdegrund hör hemma hos Kristdemokraterna. Kanske kan Bards utspel bli en väckarklocka. Han är faktiskt inte helt fel ute när han hävdar att Folkpartiet inte är hemmaplan för dessa personer. Jag tycker att vi ska ha öppna armar för "politiska flyktingar" från Folkpartiet.

Rikard Isacsson

Det är konstigt att kristna så ofta hävdar att de står för moral och etik. Känns som att det hela tiden kliver fram nya missledda och outbildade som hävdar att vår lagstiftning är baserad på kristna värderingar och vårt samhälle skulle må bra av fler kristna.



Det är snarare tvärtom. Den lilla kristna etik som finns har kommit från lagar stiftade av intelligenta ledare och inte vice versa. Om etik och moral vore grundpelare inom kristendomen tror du inte det borde nämnts i de tio budorden..? Det är bara två av tio budord som ens har någon slags relevans inom svenska lagstiftningen. (Döda o stjäla om du inte förstod det)



Eller du kanske syftar på bibelns alla goda värdegrunder? Vilket ger upphov till vissa andra frågetecken. Antingen är du en troende kristen, eller bara troende. En troende tror på Gud, att det finns ett liv efter döden och beroende på hur man lever sitt liv så belönas man därefter i sitt efterliv. En troende kristen som du ju hävdar att du är tror på Gud, efterliv och att bibeln är Guds ord.



Med andra ord är bibeln något att leva sitt liv efter och sätta sina etiska riktlinjer efter. Vilket är konstigt om man någon gång har läst bibeln. Det talas om att slå ihjäl folk, döda oskyldiga barn, homofobi och slaveri.. Väldigt moraliskt. Vill du ha referenser (3 Mos 20:10, Hos 14:1, 3 Mos 20:13, 3 Mos 25:55...) på mina påståenden och fler därtill så får du gärna det, men jag förutsätter att eftersom du är "Kristen" så har du redan läst bibeln och vet vad du pratar om.



Du är som sagt säkert redan medveten om desa påståenden och håller med så pass att du fortfarande vill tillhöra den kristna populationen eller så anser du att bibeln är något som man välja och vraka i vad man tror på. Om det senare är fallet kanske det vore bättre att kalla dig Troende än kristen, men då mister du ju känslan av att tillhöra en grupp.



Och om kristna skulle "smitta" av sig, som du så humoristiskt beskriver det, så kan jag hålla med om att världen antagligen skulle innehålla mindre krig, men desto mer avrättningar, fascism och intolerans. För att inte ens nämna hur människans forskningsframsteg och vetskap om omvärlden skulle avstanna – Detta förutsatt att det är kristendomen du menar skulle smitta och inte tron på en allsmäktig varelse..



Såvitt mig anbelangar så är kristendom som helhet värre än alla andra religiösa och våldsgrundade -ismgrupper som skapats genom århundranden.

Johan

Desto mindre kristen man är desto bättre. Med det menar jag att desto mindre man tror på bibeln desto bättre moral har du sannolikt. Har ni läst bibeln? Hur mycket censurerar er hjärna när ni läser den? Mord, slaveri, våldtäkt, tortyr, you name it. It's in there. I de allra mest positiva ordalag. Puss och kram.

Laila Hukari

Jesus sade att: "Mitt rike är ingen del av den här världen". Med tanke på det så kan inte heller hans

efterföljare vara det. Johannes 18:36.

För övrigt är hela världen i den ondes våld, vilket tydliga tecken visar. 1 Johannes 5:19.

Politik har alltså ingenting med kristendom att göra

vilket många har svårt att förstå.

I all enkelhet så ligger det till så att Guds Goda nyheter om en himmelsk regering med Kristus som kung

kommer att återställa hela skapelsen i enlighet med Guds vilja. Bönen Fader vår kommer att uppfyllas av Honom som hör bön!



All världslig strävan som ej kan harmoniera med Guds vilja har inget större värde. Den sannne Guden drar nu uppriktiga sanningssökande till Jesus.

Han är det mest kärleksfulla huvud för församlingskroppen, som man kan tänka sig.



De som önskar leva på jorden under hans kärleksfulla styre må nu inse vad de behöver göra.

Vi har blivit betrodda med att tjäna den sanne

Gudens intressen och att under hans andes ledning söka efter de fårlika människorna.



Den väg som leder till liv är smal och svår att komma in på, och enligt Jesus är det få som finner den. Det måste till och med gälla sådana som bekänner sig kristna med tanke på det han säger i

Matteus 7:21-23.