Måste man vara "NY" för att leva i förnyelse?

Det pågår en förändrad attityd till Kristdemokraterna och partiets idé-förankring. Det verkar som att Göran Hägglunds tal i Almedalen har brutit ny mark. På ett helt nytt sätt kommenteras och diskuteras kristdemokratiska värden.

Moderaterna har gjort en ideologisk resa och positionerat sig mot ett politiskt mitten där så många nu befinner sig att ingen vet riktigt vad som skiljer ett antal partier. Eftersom också socialdemokraterna gått kraftigt åt höger, dvs närmar sig mitten så uppstår det två intressanta "falanger". Vänstern och möjligtvis Miljöpartiet blir mer och mer av vänsterfalangen. De som finns till höger förefaller mest vara odemokratiska i sina värderingar.

Var hamnar då Kristdemokraterna? Partiet har aldrig velat identifiera sig som ett höger- eller vänsterparti, däremot som ett både/och eller kanske ännu mer önskvärt antingen/eller. Ett försök har gjorts att försöka identifiera sig som ett "icke-socialistiskt" parti, men det har inte heller fungerat.

Finns det då de "Nya Kristdemokraterna". Expressens artikel "Fröet till ny kristdemokrati föddes på Facebook" är en intressant analys av en förändringsprocess som bevisligen äger rum.

Många av oss kristdemokrater deltar i FFFF (Grupp på Facebook) som inte alls är en alternativ rörelse, men som vill framstå som en kraft inne i partiet där vi ständigt för ett samtal om politikutveckling.

Göran Hägglund har personligen klivt fram och personifierat "vanliga svenskar". Han har ett kompetent gäng bakom sig, men han visar på ett tydligt personligt engagemang. Retoriskt sett uttrycker han "pathos" och det är ingen som undgår att känna hans passion för att vara med och förändra. En del politiker talar sunt och klokt, men de verkar bara vara "pratmaskiner". Hägglund berör och säger sådant som folk i allmänhet anser. Att kultureliten känner sig trampade på tårna bevisas ju varje dag i medierna och på bloggarna.

En organisation som inte förnyar sig stagnerar och dör. Sångboken Segertoner inleds med de klassiska orden av Lewi Pethrus "Allt som har liv växer och utvecklas". Men en naturlig utveckling och förnyelseprocess behöver inte innebära att man byter skepnad och blir "De Nya". Sådant skapar ofta spänningar och en klyfta mellan de "gamla" och de "nya" uppstår.

Jag är stolt över att vara Kristdemokrat och vara med i ett parti vars värderingar bygger på en ideologisk värdegrund som har testats i närmare två tusen år och som fortfarande håller. Vi håller ihop och vill inte dela upp oss i falangerna "de nya kristdemokraterna" och de "gamla kristdemokraterna". Vi är ett parti och håller ihop pch formulerar vår framtida politik tillsammans. De med längre erfarenhet stöttar de som kommit till och tillsammans är ett nyckelord.

Idag vill vi formulera det som "att vi vill skapa ett samhälle där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter".

Här är några av de blogginlägg som berör Kristdemokraternas förnyelseprocess och den debatt som Hägglund initerat:

Dick Erixon, MedborgarperspektivFörnumstigheter, Aron Modig, David Högberg, Allt om Alliansen, Björn Viman, Per Gahtron, Anders UtbultDan Kihlström.
maria Wiksten

Tack för ett bra inlägg med kloka och reflekterande tankar.