Fattiga länder betalar för vårt miljötänk
Hållbar utveckling håller på att slå igenom. Det är bra. Men allt tänk måste vara globalt. Eftersom allt hänger ihop måste man se till helheten då man fattar beslut och se hur ekonomin, miljön och människan påverkas.
Carl Tham, ordförande för ActionAid, skriver, tillsammans med några av sina medarbetare, i GP och varnar för att den svenska biobränslepolitiken innebär att matproduktionen slås ut i fattiga länder. Istället för att odla grödor till den hungrande befolkningen tjänar man mer på att använda sina arealer för bränsleproduktionen.
Poängen med artikeln är att ett land som Sverige måste kunna klara sina miljömål utan att det är de fattiga kvinnorna i utvecklingsländerna som får stå för notan.
Artikeln mynnar ut i tre konkreta uppmaningar:
* Stoppa exploatering av ny mark för biobränslen i länder som saknar fungerande lagstiftning om markrättigheter.
* Minska vägtransporterna och satsa på transportslag som ger mindre utsläpp.
* Höj ambitionerna när det gäller forskning om förnybara drivmedel och miljövänlig fordonsteknik i Sverige. Biobränsle som produceras här hemma konkurrerar inte ut försörjningsmöjligheterna för fattiga kvinnor i utvecklingsländer.
GP, ActionAid