Kärleken till sin skog
Det ger mig oerhört mycket att få denna möjlighet. Det ger ofta impulser i det politiska arbetet.
I det senaste numret av Aktivt Skogsbruk fastnade jag för "ledaren", signerad Daniel Fellenius, informationschef för Sydved.
Han skriver om viljan att vårda och med några pennstreck, numera ska man väl skriva tangentnedslag, så målar han en bild av skogsbonden som vårdar och älskar sin skog.
Några "nya" skogsägare beskriver det t o m som att de köpt en "härlighetsskog".
Vad han tecknar är en slags kärlek till sin skog, om skötseln och omvårdnaden av den. Stoltheten att få vara med och vårda. Det handlar då inte bara om den egna skogen utan att man är med om att ta ansvar för ett system.
Han skriver om att mycket av det vi "måste" göra, bl a "vårda", inte blir direkt betungande eller tråkigt arbete.
"Kanske är det för att man vet att det i det långa loppet alltid är värt besväret? Eller möjligen för att man kan ana känslan när man efteråt sätter sig för att betrakta och nuta av sina vårdinsatser. Något som vida övervinner allt vad som till en början kan kännas trögstartat eller tröttsamt."
Jag gillar beskrivningarna av bönderna som älskar sina djur eller som i detta fall en positiv beskrivning av den som brukar och vårdar sin skog.
Den svenska kvalitén grundas varje dag genom att män och kvinnor gör sitt enträgna arbete för allas bästa. Om var och en sköter sitt så fungerar helheten.
Jag blev inspirerar genom att ta del av det senaste numret av Aktivt Skogsbruk. Alltså en läsning som rekommenderas.