Vad händer efter valet?
Efter valet så dröjer det ett tag till alla valsedlar är räknade. Om man kandiderat till riksdagen så får man rätt snabbt reda på om man är invald eller inte.
När det gäller fullmäktige i kommun eller landsting/region så tar det lite längre tid. När valsedlarna är räknade så blir man antingen personvald eller listvald. I kommunen måste man ha minst 50 röster och 5% av partiets röster för att bli personvald. I landsting/region är antalet röster minst 100. Listvald innebär att man blir invald i den ordning som valsedeln varit ordnad.
Om man blir invald till fullmäktige så börjar man att tjänstgöra i november.
I en kommun eller landsting finns sedan ett stort antal uppdrag som ska fördelas på olika politiker. Första steget är att avgöra om partiet ska vara med i en majoritetskonstellation eller vara i opposition.
Vi tar exempel från Skövde. Det är klart att de fyra allianspartierna M, C, FP och KD har 32 av 61 mandat. Det innebär att man "utropar" sig som regering och tar hand om alla ordförandeposter i nämnder och styrelser. Vilka som ska få posterna sker genom en förhandling mellan partierna. Principen är oftast att störst får välja först och brukar då göra anspråk på den tyngsta posten, i detta fall kommunstyrelsens ordförande. Så håller man på tills man kommit överens om vem som ska leda vad.
När det gäller hur många ledamöter som ett parti får i en nämnd så är det matematiken som väljer. Man tillämpar en särskild metod och räknar fram hur många som man har i förhållande till den styrka som man har i fullmäktige.
I en nämnd kommer majoriteten av ledamöterna från de partierna som har majoritet i fullmäktige. Om nämnden består av 11 ledamöter måste minst 6 vara representanter för majoriteten. De fem övriga företräder minoritetsgruppen.
Att reda ut detta kan ta rätt så läng tid, men oftast är det ett "valmöte" i november då alla val ska vara klara. De som får upppdrag i en nämnd börjar detta vid nyår.
Det finns en hel del information kring detta på valmyndighetens hemsida www.val.se