Barnfattigdom - ekonomisk eller social fattigdom?

Rädda Barnen har verkligen fått igång en rejäl debatt med sin rapport om Barnfattigdom som mäter läget i Sverige 2009. Tyvärr släpar statistiken, men oavsett siffrorna så är detta ett rejält problem. Grunden handlar om att föräldrar saknar arbete. Detta drabbat barnen. De som har arbete har fått det betydligt bättre i Sverige sedan alliansregeringen trädde till. Jobbskatteavdragen har gett betydligt mer pengar i plånboken. Men samtidigt har klyftorna ökat mot de som inte har arbete. Detta är en av våra viktigaste frågor och kampen om utanförskap pågår fortfarande.
Samtidigt så har många bidrag höjts till de som inte kan försörja sig genom ett lönebaserat arbete. Arbetslinjen är viktig, men bidrag har också en funktion för att hjälpa till i en svår situation. Samtidigt så uppstår flera frågor kring den s k barnfattigdomen. Kan det vara så att det handlar om social fattigdom, det vill säga att man som vuxen inte tar föräldrastöd. När man är förälder är man förpliktigad mot sina barn. Det är föräldrarna som har ansvaret för barn. En rökande förälder som säger att man inte har råd att köpa stövlar till sina barn klingar falskt. Vuxna som säger att de inte har råd att skicka med en matsäck på en friluftsdag men som har både bil och åker på utlandsresor blir inte trovärdiga i debatten. En familj ser vi kristdemokrater som samhällets främsta byggsten. Där visar man solidaritet och stöd och gör allt för att hjälpa varandra och barnen sätts alltid i främsta rummet. Det finns många föräldrar som kämpar för sina barn och har en haltande ekonomi. Här krävs insatser från politiken. Vi kristdemokrater driver hårt frågan om mer tid för och tillsammans med barnen. Vår idé om vårdnadsbidrag har fått gehör, men beloppen behöver höjas rejält.
Det är bra att vi diskuterar fattigdomsbegreppet men samtidigt så blir begreppet missvisande då vi talar om global fattigdom. Svenska barn har det i allmänhet betydligt bättre, rent materiellt, än många andra barn i jordens länder. Men svenska barn saknar ofta gemenskap med sina föräldrar eller tidigare generationer. Att möta olika generationer, dela erfarenheter, utbyta kunskap, umgås och göra saker tillsammans, det är en rikedom. Men den kan ske under enkla förhållanden och behöver inte kosta kronor, men det kostar engagemang.
Debatten om barnfattigdomen lär fortsätta och jag hoppas på en fortsatt nyanserad debatt.

Det är bra att Rädda Barnen tar fram denna typ av rapporter, samtidigt som jag önskar att man hellre pratat om "utsatthet" än "fattigdom". Men statistik är också svår att tolka. Rapporten säger också att barn har det bättre idag då alliansregeringen finns än under den tidigare socialdemokratriska regimen. Det framgår inte lika tydligt av debatten.

Aftonbladet, DN, SvDDagen

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0