Debatten om fattigdom i Sverige fortsätter
Vem är fattig? Vem är rik? Vad händer med skillnaden mellan de fattiga och rika? Denna typ av frågor har debatterats sedan rapporterna om barnfattigdom publicerades. En rejäl debatt har Ebba Busch dragit igång och mängder av kommentarer och blogginlägg har följt på hennes beskrivning av växande klyftor i Sverige. Det är uppenbart då man läser reaktionerna på hennes artikel att detta är en oerhört svår fråga att diskutera. Det blir så lätt att man fastnar i definitionerna av absolut respektive relativ fattigdom. Ebba gör ett gott försök att förklara vad som är det verkliga problemet, nämligen att fokus på materialism är bara ett av många sätt att diskutera det goda livet. Men det är uppenbart att hon blir missuppfattad då hon sätter fingret på flera ömma punkter. Den viktiga frågan som genomlyser artikeln blir nog; hur kan svenska barn som har det så gott materiellt må psyskiskt dåligt? Hur man än vrider på begreppet fattigdom så måste man koppla det till materiell välfärd. Då kan vi konstatera att Sverige är ett av världens rikaste länder och invånarna har det generellt sett väldigt bra. Samtidigt har vi problem, särskilt sociala problem, som måste åtgärdas. Då handlar det inte i första hand om bostäder, mat och kläder som tillhör vardagens överlevnad för många av världens fattiga människor. Sådan fattigdom har vi i princip inte i Sverige. Vi har ett solidariskt välfärdssystem där vi tar hand om varandra. Men ändå kan vi konstatera att många barn växer upp under tuffa och svåra förhållanden. Det finns värden i livet som inte handlar om det materiellt goda. Kärlek, omsorg, empati, hänsyn, ansvarstagande, godhet, snällhet och andra positiva egenskaper är sådant som bidrar till det goda livet. Utan dessa positiva egenskaper har vi ett fattigt samhälle. Kristdemokraterna talar om värden och att ett samhälle måste byggas på sådant som är till gagn för samhällets välbefinnande. Tid för och med barn är ett sådant värde som samhället behöver. Därför har Kristdemokraterna med emfas betonat familjens värde och att föräldrar ska få tid tillsammans med sina barn. Det kommer vi att fortsätta att kämpa för.