Ett sammanträde som tog nästan nio timmar
Ibland ser en dagordning rätt enkel ut. Det är några ärenden som man ska behandla under ett möte. I lördags var jag inbjuden att vara ordförande på en stämma där man skulle utse valsedel för riksdag- respektive regionvalen. Jag hade räknat med att det skulle ta 2-3 timmar eftersom det var en del information också. Men mötet utvecklades till ett möte på en fascinerande hög mötesteknisk processnivå. Två olika uppfattningar blev tydliga och från båda håll försökte man att göra allt man kunde för att fastställa "rätt" valsedel. Jag är utrustad med rätt stort tålamod och efter ett antal år som ordförande utvecklat en viss vana att processa frågor. Men detta var nog mitt livs svåraste möte att leda. Det blev aldrig hetsigt eller stressat men några tyckte nog att alla procedurfrågor var onödiga, men spelreglerna var tydliga och vi gjorde så som man skulle. Än det ena, än det andra yrkandet dök upp och de två grupperna stred för sitt eget förslag. Efter närmare nio timmar (men då bröt vi för en kortare lunch) så kunde vi konstatera att vi hade två listor. Allt skedde i demokratisk ordning och efteråt var alla överens om att man gjort vad man kunnat för att få igenom sitt förslag. Båda "lagen" tackade mig för min insats och det kändes skönt. Det var tufft, komplicerat, tekniskt avancerat, men efteråt så var det "goda förlorare" som lämnade lokalen. Några efterspel kring processen kan nog inte uppstå utan alla kan säga att de gjorde sitt yttersta. Varje gång som jag är ute och leder möten (vilket jag gör ofta) så lär jag mig alltid något nytt. Den erfarenheten tar jag med mig till nästa uppdrag.