Konsten att vara snäll

Det finns något med konst och kultur som har ett särskilt värde. T ex då man betraktar bilder så gör vissa bilder inget större intryck medan andra bilder dröjer sig kvar i ens sinne. Ibland kan man säga att en konstbild är något annat än en vanlig bland och just att det är konst ger den ett annat värde än bara det som bilden tekniskt sett förmedlar. Det är därför som jag gillar att gå på konstutställningar. Men inte alla bilder gjorda av konstnärer dröjer sig kvar heller. Men vissa av dem har något slags värde som talar till mig och därför blir det en slags kommunikation mellan mig och verket.
Så är det med alla kulturens olika uttryck. Jag går gärna på konsert och lyssnar till klassisk musik eller på opera. Det är då ofta sådan musik som skapades för några hundra år sedan. Många av de stora kompositörerna drar miljonpublik på 2000-talet men musiken har sina rötter för länge sedan (Bach 1685-1750, Mozart 1756-1791, Beethoven 1770-1827 för att nämna några).
En bok som då och då dyker upp i mitt sinne är Konsten att vara snäll. Jag har lyssnat till Stefan Einhorn flera gånger och läser gärna hans böcker. Snällismen, såsom han beskriver den, är en av mänsklighetens finaste egenskaper. Tyvärr har ordet snäll blivit nästan ett negativt ord. Men Einhorn har gett ordet och detta godhetens begrepp en renässans och många av läsarna har nog tagit till sig hans grundtankar om medmänsklighet och vikten av att visa godhet. Vi säger ju ofta att det är tanken som räknas, kanske håller Einhorn med, men han talar hellre om handlingen. Tanken är ju inneboende hos den presumtiva utövaren och det finns inget objekt som kan ta emot tanken. Däremot sker en godhetens handling alltid som en aktivitet mellan två människor. Om en människa tänker goda tankar om andra så är det självklart positivt, men om man säger positiva ord till varandra så är det ändå bättre. Men att dessutom handla, att göra något, förmedla en godhetens omsorg, till en annan människa höjer ju värdet oerhört.
Det är bra med böcker. Jag har läst rätt många. Men det är en och annan bok som då och då dyker upp i mitt sinne och "Konsten att vara snäll" tillhör dessa. Nu är den kanske inte en skönlitterär gestaltning som leder till Nobelpris, men den har ändå någon slags inre kvalitet som ständigt utmanar.
Kan man komparera Snäll? I så fall är nog mitt nästa steg att bli Snällare.