Det blåser nya och kalla vindar

Detta är ett inlägg som jag skrivet för Skaraborgs Allehandas läsare.

När jag var liten pojke och gick i söndagsskolan sjöng vi: ”Röd och gul och vit och svart, gör detsamma har Han sagt”. Ledaren för verksamheten, Olle Smedman, talade alltid om alla människors lika värde och den gamle farbrorn, Kalle Nyström, missade aldrig ett tillfälle att skicka med pojkarna från fattiga familjer några kronor. När missionärer kom till kyrkan berättade de om sina uppoffringar för att nå folkslag som också skulle få samma möjligheter som vi i väst. I min familj fanns sparbössor till fattiga barn och under några sommar tog vi emot s k krigsbarn från Tyskland. Ord som solidaritet, respekt men också värde för andra, gemenskap, delaktighet och över allt fanns ett budskap om alla människors lika värde var ledord som präglade min uppväxt i Skövde. Som barn trodde jag att detta gällde för alla och var självklara ledord för samhället.

Mina föräldrar växte upp i ett klassamhälle där människor sorteras i olika sociala grupper, men min uppväxt var under helt andra former. Betoningen av social integration var oerhört omfattande under 60- och 70-talen. Sverige skulle byggas genom jämlikhet och jämställdhet.

Som vuxen möter jag nu helt andra värderingar. Egoismen flödar, materialismen och konsumism styr våra dagliga handlingar och reklammakarnas lyckas sälja lycka snarare än rena produkter. Köp dig en livsstil är ett framgångsrikt koncept. Men människovärdet genomgår också kraftiga omvärderingar. Det som i min barndom handlade om att alla människor har ett lika värde ifrågasätts nu på ett nytt sätt. Efter andra världskriget och besegrandet av fascistiska och nazistiska krafter trodde nog ingen att de skulle få en renässans. Deras främlingsfientliga åsikter tillhörde historien och med stolthet byggdes demokratier upp som byggde på alla människors lika värde. Men nu 2014 tvingas jag konstatera att nya vindar blåser och allt fler börjar tala om människors olika värden. Att den vita rasens anspråk på högre värden och rättigheter skulle höras igen trodde jag inte var möjligt, men inser nu att det som vi ansåg var självklart för några år sedan inte alls är det idag. Det är, som jag upplever det, kalla och hårda vindar som sveper över vårt land och den europeiska kontinenten. I de politiska salonger som jag tillhör möter jag nu politiker, som är demokratiskt valda, men som står för helt andra värden än vad jag står för. Inför valet i höst blir det än mer angeläget att lyfta fram och poängtera de grundläggande värden som byggt vårt land efter andra världskriget. I fokus står då människovärdet och betoningen på ALLA människors lika värde. Det kommer jag att fortsätta att kämpa för och hoppas att få stöd i den kampen.

Conny Brännberg (KD)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0