Lärarnas löner avgör yrkets attraktivitet

Nedan inlägg innebär en viss risk - att jag kan anses tala i egen sak, men den utmaningen får jag anta. Jag har trots allt varit tjänstledig i snart 15 år.
I Skövde pågår en debatt kring lärarnas löner. Se artikel i dagens SLA http://sla.se/skovde/2015/08/26/besvikelse-i-lararnas-riksforbund
 
För att bli gymnasielärare krävs en lång utbildning på högskola/universitet, utmaningarna varje dag på jobbet är stora, nya pålagor dyker ständigt upp för lärarna och lönerna utgör inte någon morot. Kanske snarare tvärt om. Lönerna är överlag lägre än med många andra jämförbara yrken. Vid internationella jämförelser visar det sig att svenska lärare har betydligt sämre villkor.
 
Lönen är självklart inte allt, men den är väsentlig. Om samhället hade värderat lärarnas insatser mer, om de hade erbjudits just möjligheten att utöva det de är bäst på, hade de kanske ändå accepterat löneläget. Men de som blir lärare vill undervisa, dela med sig av kunskaper, lyfta eleverna till insikterna i de ämnen som de själva brinner för. Lärarna vill så mycket, men mängder av pålagor gör att de upplever att de får göra så mycket annat än att undervisa.
 
Nu upprörs lärarna i Skövde. Jag inser svårigheterna att ta fram pengar ur den kommunala skattkistan, men måste konstatera att jag kan inte argumentera mot fackens tydlighet att lönerna är för låga.
 
Jag är gymnasielärare till min profession.