Pamp får förnyad mening

Under några år har begreppet "pamp" inte varit så förekommande. Tidigare var det många politiker som ansågs vara pampar men mängder av etiska koder och samtal om uppförande har nog hjälpt till att man inser vikten av förtroendeskapande åtgärder.
Nu är det "fackpamp" som fått liv igen. Jag förstår alla dessa lågavlönade fackföreningsmedlemmar som tycker att avgiften är väldigt hög. När de nu får, via media, reda på hur pengarna använts så blir de inte bara upprörda, utan börjar också tvivla på tillit och förtroende till sitt eget fack.
Just fackliga diskussioner i Västsverige har ju också nyligen fått rubriker då ett fack inlett en blockad mot en företagare för att de anser att han valde fel fack. Heder åt Jonas Ransgård som tog ställning i den frågan.
Inom facken verkar det ha uppstått "fartblindhet" och man håller varandra om ryggen. Nu gäller det att de själva städar.
Förtroendekapital tar lång tid att bygga upp - men kan raseras över natt. Det är vanligt att man utser en "syndabock" men oftast är det en kultur som måste förändras.