Flyktingar utmanar vår värdegrund
Värna asylrätten. En självklarhet. Sverige ska ställa upp för den som av någon anledning blivit förföljd i sitt hemland. Under de senaste åren har jag mött många människor som tvingas att fly från sina familjer, bostäder, arbete, ägodelar, dvs de har lämnat allt, för att söka sig till vårt land. Deras uppoffringar är enorma men några alternativ har de inte kunnat se. Att stanna kvar var ingen option. Det enda hoppat var flykten som i sig är en enorm påfrestan.
Många kom till Sverige förra året. Några säger för många, andra säger att vi kan ta emot fler. Än så länge har inte myndigheterna öppnat upp för ekonomiska ersättningar till de som öppnar sina privata bostäder för flyktingar. Där finns tusentals bäddar att erbjuda, men i dag ska Migrationsverket hyra boendeanläggningar och där ska anläggningar drivas.
Men läget är ansträngt och regeringen har känt sig nödgad att vidta åtgärder som vållar splittring. Jag tror att varken socialdemokrater eller miljöpartister egentligen vill begränsa asylmöjligheterna i Sverige, men har som ledning för landet tvingats till detta.
Det är i dessa svåra tider som en värdegrund är viktigt. De värden som ett politiskt parti bygger på måste hålla över tid. Att vända kappan efter vinden, att vara en politisk dagslända, innebär att man på kort sikt kan vara framgångsrik men kanske förlorar sin själv. Man kan ställa frågan: "vad hjälper det en människa att hon vinner hela världen men går miste om sig själv" och överföra den till politiken. Om vi vill behålla vår egen bekvämlighet, inte påverkas av omvärldens faktorer, leva i vår egen värld, då kan man t ex stänga gränserna och låta nationalstaten vara omgärdad med stängsel. Retoriken blir "Här bor vi - Där bord om andra" och så pekar man över gränsen,
Om man tror på solidaritet, ansvar för sin medmänniska, något slags syskonskap globalt, då måste man också säga "välkommen hit".
Göran Hägglund analyserade situation för några år sedan, långt innan vi talade om flyktingkris, med "vi har släppt in dem i Sverige men inte in i vårt samhälle", dvs han pekade på segregation och utebliven integration.
För mig som kristdemokrat är värdegrunden avgörande. Att tumma på asylrätten, att stänga gränser, att mota bort främlingen, är inte förenlig med de värden som jag arbetar för. Sen inser jag, självklart, utsattheten, i den situation som råder med 60 miljoner flyktingar i världen. Men i dag tar vi inte ens emot de 2% som kommer till Europa med öppna famnar. Snarare handlar det om att stoppa dem under sin flykt.
Solidaritet är ett nyckelord!