Varför storregioner?

I går hade regionfullmäktige i Västra Götaland en temadag om bildandet av större regioner i Sverige. Indelningskommitténs ordförande, Barbro Holmberg, var på plats och delgav sina erfarenheter från arbetet med att dra upp riktlinjer för ett nytt regionaliserat Sverige. Hon framhöll att andra län ser vår regionbildning i Västra Götaland som en förebild och många talar om oss på ett positivt sätt. Detta är något som vi inte är särskilt medvetna om. Sedan bildandet av Västra Götalandsregionen har allt fler accepterat idén om ett storlän. Vi skaraborgare var tveksamma, till och med fanns det motstånd, när frågorna diskuterades 1997-1998. Då såg vi Göteborg som en stor fiende och var rädda för att bli uppslukade av den stora staden. Men nu är tongångarna helt annorlunda. Göteborg är dragaren och alla kommuner eftersträvar goda förbindelser med Göteborg. För skaraborgarna är väg och järnväg till och från Göteborg bland de viktigaste satsningarna.
Att vara en stor region innebär också att man har stora resurser och i vårt fall har också dessa använts för att utjämna skillnader i regionen. Jag tror aldrig att Dalsland hade klarat sig på egen hand, liksom Skaraborg och Sjuhärad. Samtidigt så lever begrepp kvar och det blir nog aldrig så att vi blir västragötalänningar. Begreppet och varumärket Bohuslän står starkare än någonsin men egentligen finns det inget administrativt Bohuslän längre.
När frågan nu diskuteras så är Värmland och VGR på väg att bilda något nytt tillsammans. Det handlar inte om att Värmland ska gå upp i Västra Götaland, utan att, om nu riksdagen så beslutar, ska en ny region bildas. Men en värmlänning kommer fortsättningsvis att vara en värmlänning. Nya administrativa gränser ändrar inte vår identitet.
I dagarna kommer remisserna in till departementet och en sammanställning ska ske. Civilministerns ambition är att vårriksdagen ska ta ställning till bildandet av nya regioner och minst tre nya län är föreslagna inför 2019. Vår hållning, dvs VGR, är att förändringen ska ske vid ett tillfälle och inte både 2019 och 2023. Riksdagen avgör frågan och nu måste respektive riksdagsledamot ta ställning.