Gynnas kristdemokraterna av en motsatt Bradley-effekt?

I media pågår nu en spekulation om Obama ska drabbas av den s k Bradley-effekten. Denna säger att då amerikanska väljare blir uppringda av opinionsundersökare talar de gärna för en afroamerikansk kandidat, men i vallokalens anonymitet, väljer de att rösta på en annan kandidat. Beteckningen kommer från guvernörsvalet i Kalifornien 1982 då Tom Bradley förutspåddes en seger av opinonsinstituten men förlorade valet om posten. Sedan dess talar man i USA om denna effekt och kopplar den till afroamerikanska kandidater.
Samtidigt undrar jag om inte kristdemokraterna råkat ut för någon slags bakvänd Bradley-effekt. Då opinionsundersökarna ringer upp och frågar väljarna säger få att de tänker rösta på kristdemokraterna, men i vallokalen så lägger man ändå sin röst på partiet. När media målar ut kristdemokraterna som "losers" så vill man inte kännas vid våra värderingar vid kontakten med intervjuaren, men innerst inne delar man partiets värderingar och lägger till slut sin röst på någon av oss som är kristdemokratiska kandidater.