Hur länge får kriget i Syrien fortsätta?

Det blir bara värre och värre. Den senaste veckan har minst 1500 flygangrepp skett över Aleppo. Det verkar som att avsikten är att ödelägga hela staden. Till stora delar är detta redan gjort. Civilbefolkningen som är kvar lider och försöker att hålla igång samhällsfunktioner men bombmattan verkar aldrig sluta. Som vanligt är det barn och kvinnor som är de stora förlorarna. De få läkare som finns kvar försöker att hålla igång "sjukhusen" men inte ens sjukhusen undgår de fruktansvärda bombningarna.
Som vanligt skyller alla på alla och vapenvilan blev kortsiktig. Nu verkar det som att Ryssland har en uppfattning och USA en helt annan. Vem som är fiende eller vän råder det många uppfattningar om.
Grova övergrepp sker och "någon" ansvarar. Hur länge ska omvärlden konstatera att vidrigheter fortgår?
I krig finns det bara förlorare.

Familjer måste kunna återförenas

Jag har mött många flyktingar och lyssnat till deras berättelser. Många har flytt, inte för att rädda sina egna liv, men för att ge sina barn en framtid. När bomber exploderar, hus raseras, städer förintas, så tänker föräldrarna på sina barn. Jag tror inte att någon vill fly, men de tvingas då krigets fasor drabbar dem. Självklart är det många som flyr för att överleva. Förföljelsen som pågår, gör att kristna blir särskilt drabbade, och innebär att många tvingas att fly hals över huvud för att rädda livet.
Men för de som har barn så är tankarna om den kommande generation ofta den drivkraft som gör att man kan drömma om en framtid. Som föräldrar är de beredda till stora eftergivenheter men vill att barnen ska få det bra. När vi nu läser om barnens villkor i Aleppo där bomberna vräks ned så är barnen de stora offren. Jag förstår att föräldrar inte ser några möjligheter att vara kvar under sådana fruktansvärda förhållanden.
Men under flykt så är det lätt att familjer kommer ifrån varandra. Jag har hört berättelser om hur man försökt att hålla ihop, men omständigheter har gjort att man blivit särade på. Ibland har makar ingen aning om var den andra hälften är och barnen kan finnas någon annanstans.
För många av våra flyktingar i Sverige så är de dagliga tankarna hos barnen. Längtan att få förenas är oerhört stor och man förstår inte varför Sverige för en så hård politik.
Det råder många åsikter om dagens flyktingpolitik men eftersom den inte verkar för att familjer ska kunna leva förenade så måste den ändras. Barn har rätt till sina föräldrar och för ett land som Sverige borde det vara av yttersta vikt att söka upp barn och hjälpa dem att få bo med sina föräldrar.
Jag lider med de föräldrar som inte får leva med sina barn. När man lyssnar till deras berättelser så saknar man ord och deras berättelser tar verkligen tag i en.
Familjeåterföreningar måste kunna ske!

Offentlig gestaltning skapar trivsel och upplevelser

 
 
Nästan varje dag åker jag tåg. Centralstationer ligger ofta mitt inne i städerna och då får man ofta en möjlighet till en promenad och ta del av den offentliga miljögestaltningen. I min egen hemstad, Skövde, har park- och gatuansvariga, tillsammans med kulturförvaltningen, sett till att det skett många förändringar de senaste åren. Det finns gott om skulpturer men också gröna kreationer.
 
 
Många av planteringarna är mobila och därmed kan man förändra den gröna miljön regelbundet.
 
 
 
Cavallobrunnen har är ett skulpturverk som tusentals personer flanerar förbi och många stannar till för att ta del av den vackra konstnärliga gestaltning som verket utgör. Man kan alltid fundera på placeringen av ett verk. Detta skulle platsa bättre i en stor och lummig park, men å andra sidan ligger det nu nära så många personer eftersom resecentrum är en av stadens mest besökta platser.

 
Jag är glad över att bo i en stad där konstnärliga uttryck gestaltar stadsmiljön och vårt gemensamma rum, sprider både grönt och skönt!

Allemansrätten är fantastisk

Ibland blir man hemmablind och ser inte det vackra runt omkring. Så kommer någon på besök och säger; Vad vackert det här. Då påminns man om det som man egentligen ser varje dag.
På liknande sätt är det med allemansrätten.
Jag har bott i ett land där man ständigt mötte skyltar "Tillträde Förbjudet", "Privat område" eller "Förbjudet". I Sverige är det precis tvärt om. Allemansrätten ger oss en rätt att vara i skogen, plocka bär och svamp eller kunna gå i land med båten där vi vill. En fantastisk rättighet som ger oss stora möjligheter att komma ut i naturen.
 
 

Snabb hantering av polisen

Det skrivs mycket om polisen och om deras kris. Nu kanske mitt inlägg egentligen inte handlar om polisen men om passmyndigheten. Jag var häromdagen på polisstationen och behövde ett nytt pass. Enkel hantering, inget strul. Bara några dagar senare kommer ett SMS och passet är klart för uthämtning. Helt enkelt snabbt, effektiv och enkelt. Så ska det fungera och jag är väldigt nöjd.

Att få vara ordrik

Jag är ofta inbjuden att inledningstala vid olika konferenser. De senaste har handlat om Bibliotek och nu senast om läsning. Att kunna läsa är för oss något av en självklarhet. Men för många människor är orden otillgängliga för att man inte har lärt sig eller kunnat knäcka läskoden. Många nyanlända saknar läsförmåga på grund av utebliven skolgång och att lära sig läsa och dessutom lära sig ett nytt språk vid vuxen ålder är inte alltid lätt.
 
Men samtidigt så kan vi konstatera att det är många som kan läsa men som inte läser. Skönlitteratur är främmande för många och inget som man tar del av. Man kan läsa andra texter, men bokens frånvaro är konstaterad.
 
För oss som ansvarar för kulturpolitik och demokrati är läsandet något som vi verkligen vill lyfta fram och uppmuntrar till alla initiativ om läslyft som tas. Den som har orden har makt och förmåga att kunna leva sitt sanna jag. Den som inte har förmågan att uttrycka sig blir ofta hämmat.
 
Att ge barn och ungdomar tillgång till läsande känns som ett av föräldraskapets viktigaste uppgifter. Det här med att läsa tillsammans och då barnen själva kan läsa att låta dem få stå för högläsningen skapar en samhörighet som är svår att beskriva.
 
Den senaste konferensen - En dag om läsning - anordnad av Kultur i Väst - samlade forskare, pedagoger, bibliotekarier och andra läsvänner. Stimulerande och uppmuntrande samtal om vikten av läsande.
 
Jag tycker att Lennart Hellsing uttrycker bokens betydelse väldigt bra:
 
”Böcker ska blänka som solar och skimra som tomtebloss.
Medan vi läser böckerna, läser böckerna oss.
Kan böckerna läsa människor?
Det kan de förstås!
Hur skulle de annars veta allting om oss?”
 
Låt oss läsa! och gärna tillsammans!

Bra skrivet av ABF:s ordförande

Det är många som tycker att jag ska läsa deras tidningar, tidskrifter, och nyhetsbrev. Det dimper ned i min vanliga brevlåda rätt många tryckta publikationer och ändå fler digitala. Jag försöker att åtminstone bläddra igenom allt som dyker upp, men kan självklart inte läsa allt.
Men emellanåt hittar man lite guldkorn även där man inte förväntar sig det. Det jag skriver nedan är säkert inte politiskt korrekt, men eftersom jag varken är en höger- eller vänsterpolitiker tar jag mig vissa friheter.
I det senaste numret av ABF;s Fönstret (100 sidor ren inspiration) skriver ABFs förbundssekreterare en intressant krönika om folkbildningens roll. Hon skriver för ABF men mycket av det värde som detta studieförbund står för kan också överföras på de andra folkbildningsförbunden.
Monica Widman Lundmark för ett resonemang om hoten mot vårt gemensamma samhälle och sätter in ABFs betydelse att finnas överallt.
Hon ställer frågan; Varför gör vi det här? Svaret blir: "Av den enkla anledningen att vi inte accepterar förenklingar som pratar om vi och dom. Det enda sådana grupperingar gör är att splittra, södra och sprida frön av rädsla och tvivel. Vi vet att varje person har någonting att bidra med. Folkbildningen är oerhört viktig för att där det finns möten mellan människor finns det sällan plats för hat. Demokrati kan inte bara utbildas fram - den måste levas. De mest ingrodda och fötryckande värderingarn kan ändras om vi 'möter de andra'. Du och jag tillsammans kan bida til att skapa förutstättningar för ett samhälleligt VI på en mångkulturell bas"
Och så slutar hon med uppmaningen. " Låt oss tillsammans göra en annan värld möjlig"
 
Jag är inte socialdemokrat. Jag är inte med i ABF. Men jag gillar skarpt det som förbundssekreteraren beskriver. 

Tall Ships Regatta North Sea in Gothenburg

Förra veckan i Blyth undrade jag om mottagandet i Göteborg. Det var en riktig folkfest i nordöstra England då skeppen avseglade. Men idag kan jag konstatera att det blev ett riktigt lyckat arrangemang i Göteborg. Göteborg & co m fl visade att Göteborg är en bra arrangemangsstad.
Många hade mött upp till frihamnen och det bjöds ombord på skeppen, rejält med underhållning, många utställningar och dessutom riktigt bra väder.
Festen pågår ännu några dagar. I kväll var det också prisutdelningar och jag hade uppdrag att vara med som prisutdelare.
Jag fick, liksom i Blyth, möjlighet att hålla tal och försökte ge en beskrivning av att Nordsjön är en förenande länk mellan nordöstra England och västra Götaland. Förr var vattnet det som förenade oss och nu känns det som avstånd och att Nordsjön blir en barriär. Vi har ett kulturellt partnerskap med North East England och nu fick vi chansen att visa att Nordsjön förenar oss. Kultur är en länk mellan våra regioner.
 
 
 
 
 
 
 
 

Stark kritik mot kommunal film

Jag har bott i Södra Ryd, ett område strax norr om Skövde, sedan 1980. Stadsdelen byggdes som en "sovstad" och närheten till länssjukhuset gjorde att många räknade med att bo där och jobba någon annanstans. Stor del av stadsdelen, där närmare 7 000 personer bor, är att likna vid ett miljonprogram.
För några år sedan byggdes grundskolan om som då omfattade alla stadier. Av olika skäl stängdes högstadiedelen för några år sedan till stor besvikelse för många boende i området. Nu är det dags att åter öppna högstadiedeln.
I samband med detta har en film tagits fram som ett rekryteringsunderlag till en ny rektor. Filmen är innovativ men har inte fallit i den goda jorden. Den beskriver en skola och en stadsdel som många av oss inte känner igen. Den snarare svartmålar än ger ren fakta. När jag hörde talas om den och såg filmen så kände jag mig tvungen att reagera. Den ger en nidbild av den del av staden där jag bor. Därför kontaktade jag de ansvariga då inte så många hunnit se filmen. Mitt förslag var att dra tillbaka den. Så här skrev Skaraborgs Allehanda.
http://sla.se/skovde/2016/08/29/tung-politiker-vill-stoppa
 
Nu ska tydligen filmen få en förklarande text och försöka att ge en annan bild, men tyvärr har den spritts rätt rejält och jag tror att den skadar mer än den gör nytta.
 
Många har reagerat mot filmens innehåll och inte minst de som arbetar eller har arbetat på skolan. Tråkigt att man lämnade manusskrivande till personer som inte har känsla för konsekvenserna av denna typ av påståenden. Om man bara vill orsaka uppmärksamhet så har man verkligen lyckats, men till ett pris som är väldigt högt. Jag tror att filmen gör mer skada än nytta och därför tycker jag att mitt råd till de ansvariga är rätt: Stoppa filmen!

North Sea Tall Ships Regatta

I Blyth är det folkfest. Northumberland County Council genomför en av sina större satsningar någonsin på en festival och med de stora skeppen som utgångspunkt har man en stadsfestival som lockar många.
I dag avseglar skeppen från hamnen i Blyth och nästa helg anlöper de Göteborg. Då blir det mottagning i Frihamnen.
Sedan några år tillbaka har vi ett partnerskap med North East England och detta event blir nu en del i vårt utbyte. Jag är här för att träffa de ansvariga kulturpolitikerna och tjänstemän och knyta nya kontakter. Vi har mycket att lära mellan våra regioner och då jag höll tal igår påpekade jag att Nordsjön är en förenande faktor, inte en åtskiljande. Som grannar har vi mycket att tillföra varandra
 
 
På dagarna var det fyllt med utställare där både organisationer och näringsliv visade upp sig. På kvällarna var det en stor ljusfest där eld, fyrverkerier, musik och ljus fyllde hamnen och i publiken fanns kanske 50 000 åskadare.
Över allt i Blyth blev man påmind om regattan och intrycket är att hela stan var med på denna satsning och man såg det som ett av de stora eventen där invånarna ville visa upp en stad på frammarsch.
 
 
För att få så många människor till hamnområdet hade man ordnat Park and Ride. Man parkerade utanför staden och fick sedan åka buss, gratis, till festivalområdet.
Senare idag seglar skeppen och nästa helg får vi säga: Välkomna till Västsverige.
 
 
 
 

Big brother is watching you

När Orwell myntade det begrepp som vi idag kallar storebrorssamhället (1984 skrevs 1948) så var det en rätt overklig skildring av det framtida samhället. Det som då ansågs som något väldigt negativt trodde nog inte många skulle bli realitet. Nu är vi där och kan bara spekulera i vad som är nästa fas


När det är positiva opinionsundersökningar för KD

Kolla framöver om jag har rätt i detta. Då Kristdemokraterna ligger under riksdagsspärren på 4% så blir det alltid skriverier. De undersökningar som visar att vi klarar riksdagsspärren så har man  två linjer. Den vanligaste är att man inte skriver något alls. Den andra är att det är något i stil med "ännu en undersökning där KD balanseras på spärren".
Så brukar det vara, enligt min uppfattning. Kolla nästa undersökning och hör gärna av dig då.

Imponerad av danska satsningar på kultur

Under några dagar är jag på lärresa i Danmark. Måste säga att jag är imponerad av deras känsla för form, arkitektur och satsningar på kultur. Inte minst det som sker i Århus. Förstår att de har utsetts som europeisk kulturhuvudstad 2017.
Satsningen på t ex DOKK1 som nyligen nominerats till världens bästa bibliotek är imponerande. Men Musikhuset och Konstmuseet markerar också tydligt att kommunen bestämt sig för att satsa. Genomgående är det också färger och former som imponerar. Design genomsyrar de offentliga miljöerna vi besökt och jag måste säga att Danmark har mycket som är intressant för oss som är intresserade av kultur.
 

Föreningslivet gör stora insatser för integration

I morgon ska kulturnämnden i Västra Götalandsregionen fatta beslut om stöd till föreningar som vill engagera sig i mottagandet av nyanlända. Förra året delade vi ut 2 miljoner för sådana insatser och nu är det dags för en liknande satsning.
 
Idén är att en förening kan få 50 000 kr för att göra en välkomnande insats för nyanlända med syfte att skapa sociala kontakter. Nu har 130 organisationer sökt och när jag läser ansökningarna blir jag så glad över den respons som vi mött. Vår idé var att vi skulle hjälpa en förening att göra det de brukar göra, men stå för den merkostnad som uppstår för att hyra en större lokal, ordna transporter eller tolkar.
2015 års satsning finns redovisad på regionens hemsida och den visar på att många värdefulla insatser har gjort. Nu räknar vi med ännu fler.
 
Vi har låtit ett stort antal flyktingar komma in i Sverige och nu handlar det om att de ska komma in i samhället och genom våra insatser vill vi medverka till att förebygga utanförskap. Många personer engagerar sig helt ideelllt och med kraft och värme vill de välkomna nyanlända till Sverige och sin förening. Sådant skapar det goda samhället.

Nollvision mot alkohol i trafiken

Frågan om rattfylleri har fått förnyad aktualitet när statsrådet Aida Hadzialic tog konsekvensen av upptäckten och avgick. Hon har uppskattats för att hon var rakryggad och tog konsekvenserna av sitt handlande.
Men denna händelse påminner också om vikten av att vi har nolltolerans mot alkohol och droger i trafiken. Det ska självklart vara så att om man har för avsikt att sätta sig bakom ratten avstår man den dagen att dricka alkohol. Man räknar med att det är ungefär 500 personer som varje timma finns ute i trafiken och kör med alkohol i kroppen och därmed är också ens förmåga att framföra fordonet tryggt och säkert påverkat. Alkoholen skördar många offer och därför blir det nu på nytt en uppmaning att säga nej. Mycket lidande och stora samhällskostnader skulle besparas om vi skapar en nolltolerans och hjälps åt för att förverkliga detta.

RSS 2.0