Passion för mat

nubi helgen pågår mässan PASSION FÖR MAT på Eriksbergshallen i Göteborg. massor med utställare och ett mycket varierat scenprogram. Under flera år har Turistrådet Västsverige arbetat för matutveckling i regionen. Nu kommer satsningen att heta Smaka på Västsverige. När en person vistas i vår region vill vi att denne ska trivas. Maten är en viktig del av upplevelse. Goda råvaror. Odlade på en gård som krögaren har kontakt med. Förädling av råvarorna. Kärlek vid matlagningen. Serveri gapersonal som älskar sitt jobb. Snyggt dukat. Personlig stil på miljön och så gott sällskap vid bordet. Det skapar upplevelser. Jag skrev inte god dryck, men självklart är det viktigt. För mig som nykterist är det så att jag avstår från alkohol och detta kan leda till ett sämre bemötande. Så ska det inte vara och våra proffsiga matställen hanterar numera även nykterister med finess. Ett stort framsteg.
Vil du läsa mer om mat i Västsverige och om Turistrådet så kan du börja på www.vastsverige.se
 

Nytt uppdrag inom besöksnäringen

Under många år har jag varit vice ordförande för Västsvenska Turistrådet AB. Igår valdes jag till ordförande. Det känns stort att få leda det regionala utvecklingsbolaget inom besöksnäringen i Västra Götalandsregionen. Vi har också ett namnbyte på gång. Vår destination marknadsförs som Västsverige och därför kommer vi att byta namn till Turistrådet Västsverige AB.
Turismen, eller som vi hellre säger, besöksnäringen, är under stark utveckling. Antalet besökare i vår region ökar och särskilt ser vi fler utländska besökare. Detta innebär att vi är en stor exportbransch, vilket många kanske inte tänker på. De utländska besökarna omsätter stora medel när de är på besök. Ett sådant exempel som är på stark frammarsch är kryssningsfartygen. Det gjordes hela 70 anlöp förra året och i land omsatte dessa passagerare över 60 miljoner kronor. Den s k mötesindustrin, alltså de som ordnar med att kongresser kan genomföras i form av logi, mat, teknik, transporter och alt som krävs för att möten ska genomföras, växer starkt. Men denna typ av möten kan enbart ske om  det finns lokala värdar som bjuder in sina kolleger att mötas i Sverige.
Vi kristdemokrater i Västsverige gjorde ett bra val. Vi fick många nya röster och även om vi inte ökade våra mandat så har vi ändå flyttat fram våra positioner. Detta märktes inte minst vid Bolagsdagen som Västra Götalandsregionen genomförde igår. Vi har sju egna bolag och tre av dem har nu kristdemokratiska ordföranden.
 
Till vänster i bild är Magnus Berntsson, ordförande för framgångsrika Film i Väst AB, Conny Brännberg, ordförande för Turistrådet Västsverige AB och Benny Strandberg, ordförande för Sahlgrenska IC AB.
Det är nu vår ambition, som parti, att visa väljarna vårt ansvar och väl förvalta det förtroende vi fått. Att få ingå i en stark och väl sammansvetsad majoritet är nytt för oss. Efter att ha verkat i opposition under många år får vi nu chansen att vara med och driva politikutvecklingen i Västsverige. Det kommer väljarna att märka av framöver.

Stående ovationer till Hägglund

 
 
 
Göran Hägglund höll sitt sista partiledartal under Kommun- och landstingspolitiska dagarna i Örebro. När han valdes 2004 myntade han devisen "Ett samhället där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter". Detta knöt han an till då han på ett engagerande och empatiskt sätt uppmuntrade partivännerna till fortsatt engagemang. Han var skarp i sin argumentation varför kristdemokratin behövs och pekade på framgångar med avskaffandet av fastighetsskatten och halveringen av sjukvårdsköerna för att nämna några av de reformer som KD drivit på i regeringsställning. Men han berörde också vikten av att vårdnadsbidraget får fortsätta som ett valfrihetsalternativ. Kritiken mot FP var stark. Han berörde också de 1,3 miljarder kr som samlats in till frivilligorganisationer och där medborgarna fått möjlighet till ett skatteavdrag. Att regeringen nu ger sig på både vårdnadsbidraget och skatteavdraget fick utrymme i talet där Hägglund tydligt visade på att vänsterpartierna i riksdagen nu förstör mycket av det som alliansregeringen byggde upp.
Talet var också personligt och det "kändes i luften". Det blev faktiskt några tårar både hos Hägglund och oss i publiken. Talet avslutades med en stående ovation från partikamraterna och Hägglund ropades upp på scenen flera gånger. Det blev ett mäktigt tack efter elva år som partiledare. Formellt sett avgår han vid det extra rikstinget i april. Han lär synas i debatten även framöver. 


Börjar omvärdera detta med personkryss

När personval infördes och väljarna kunde kryssa en kandidat var jag väldigt positiv till denna möjlighet. Men efter att nu ha haft det några val så börjar jag omvärdera min syn. Det finns många positiva saker med detta men också rätt många negativa. Fokus måste alltid vara på LAGET och inte JAGET. Men jakten på personkryss gör att personen kommer i fokus. Politik handlar alltid om lagarbete och alltid om att föra fram partiets talan. Innan en fråga hamnar i ett valmanifest har en lång demokratisk process ägt rum. Ett personval kan bygga på att en enskild partikamrat vill lyfta fram en särskild fråga och får gehör för den. Självklart är detta bra, men kan innebära att en fråga får sådan tyngd att den stjälper helheten.
För oss i Kristdemokraterna Skaraborg har personkryssen förbryllat. Min gode vän och partikamrat Dan Hovskär överklagade resultatet då han ansåg att länsstyrelsen räknat fel. Beslutet om att utse honom som ersättare blev alltså överklagat och nu har en omräkning skett. Den innebar inte att länsstyrelsen gjort något fel då de utsåg Hovskär som ersättare. Vill du läsa mer om detta? http://www.skovdenyheter.se/artikel/251763/ett-kd-kryss-for-lite-for-hovskar
 
Men detta överklagande har också lett till många diskussioner om personvalet. I det här fallet visar det på vikten att folk kryssar. Det gör inte majoriteten av väljare.
 
Om man tar mig själv som exempel så har jag många personkryss. Tittar man procentuellt på kryssen i regionvalet förra gången så var siffrorna följande:
Personröster Kristdemokraterna 3406 32,20%
KD Conny Brännberg 1213 11,47%
KD Dan Hovskär 528 4,99%
KD Eva-Lott Gram 416 3,93%
KD Tommy Larsson 270 2,55%
KD Maj Ader 190 1,80%
KD Morgan Forsberg 140 1,32%
KD Isabella Carlén 87 0,82%
KD Maria Maric´ 72 0,68%
KD Peter Eclund 59 0,56%
KD Gunilla Hermansson 50 0,47%
Detta innebär alltså att 67,8 % av väljarna tyckte att listan var OK och ville inte kryssa någon särskild. För min del som då hade allra flest kryss så skulle man kunna säga att få ville kryss mig och de flesta ville ha en annan kandidat. Men det resonemanget brukar man aldrig höra. Förutsättningen att gå förbi på listan är att man skulle få 5% vilket ingen annan kandidat uppnådde.
Det innebär att listan blev fastställd. Väljarna godkände alltså det förslag som partiet hade tagit fram.
 
Vilket betydelse har det då att få många kryss? Först och främst handlar det om inkallelseordningen till fullmäktige. I vårt fall går det helt enligt listan.
 
Jag upplever att det blivit så mycket personfokus i och med kryssen och att detta inte lett till så mycket positivit. Jag skulle inte bli förvånad om det kommer önskemål om förändringar. Det positiva med kryssen är att det kan sporra en del kandidater att jobba hårdare, men det argumentet tycker jag inte bär. De allra flesta valarbetare är inte alls med om att kampanja för egen del. De går till valstugan eller delar ut flygblad för att de tror på politiken och vill hävda den, snarare än enskilda kandidater.
 
 
 af

Delat ledarskap för Kristdemokraterna?

Det blir alltfler diskussioner om partiledarvalet inom Kristdemokratin. Stort fokus handlar om vem som ska leda, men den 25 april kommer rikstinget att välja en helt ny partiledning. I dagsläget är det fyra (ni som läst detta uppmärsamt vet att jag skrivit något annat tidigare men fyra kandidater är det just nu) detta  kandidater som offentligt sagt att de är beredda att ta över ordförandeskapet. Det kan komma fler.
Valberedningen har alltså att ta fram ett helt lag och där ordförande är lagkapten. Mycket fokus handlar om ledaren men betoningen av hela laget är viktigt. Politik är aldrig ett ensamarbete. Som partiledare företräder man hela partiet och en viktig förmåga är att samla styrkorna och ha en enad linje. För kristdemokraterna, som ett gräsrotsparti, har det alltid varit viktigt att det är högt i tak. På våra riksting har t ex alla medlemmar yttranderätt, alltså inte bara ombuden.
Det svåra med de kandidater som finns är att några finns inom riksdagen. De valdes in 2014 och har alltså möjlighet att delta i riksdagens debatter, då i rollen som partiledare. De som står utanför riksdagen kan alltså inte delta i de interna debatterna.
Miljöpartiet har ju valt ett delat ledarskap och det poppar nu också upp inom Kristdemokraterna. En av riksdagsledamöterna skulle alltså kunna representera partiet i riksdagens debatter, medan den andra kunde satsa på att möta rörelsen, synas i media och vara "ansiktet utåt".
Rent tekniskt skulle vi välja en ordförande och en 1:e vice ordförande men båda skulle kallas för partiledare.
Det finns plus och minus med allting. Vad som överväger är svårt att bedöma, men idén är presenterad och kommer säkerligen att noga prövas av valberedningen.
Det kan också ses som en övergångsform att ha två partiledare eftersom Hägglunds avgång under mandatperioden inte var förväntad.
Ska bli intresssant att följa valberedningens tankar.
För min egen del har jag bestämt mig för att inte uttala mig för någon av kandidaterna då jag har uppdraget att vara ordförande för rikstinget. I den rollen vill jag inte förknippas med en enskild kandidat. Det är en styrka att ordföranden är objektiv.

SLA-läsare orolig över demokratin inom Kristdemokraterna

I dag finns ett svar som jag skrivit angående ett inlägg som menade att vi kristdemokrater föraktar demokratin med tanke på vårt kommande partiledarval.

Här är en länk till mitt svar
http://sla.se/debatt/2015/02/16/valet-sker-i-god-demokratisk

DIY - en hybrid eller något eget?

Det är svårt att sätta en etikett på DIY - Do It Yourself. Antingen är det en hybrid mellan slöjd, konst, konsthantverk, design och pyssel. När begreppet introduceras var det svårt att bedöma om det var något tillfälligt som drog fram eller en begynnande folkrörelse. Nu kan vi konstatera att det bland barn och unga finns en stark kraft att vara med och skapa.
Idag var det vernissage på DIY-utställningen på Göteborgs Konstmuseum. Massor med barn och unga var där och deltog i skapandet. På inbjudningskortet stod att man skulle ha en kreativ huvudbonad. Tror knappast att min mössa räknas som en sådan, men det fanns gott om material för att skapa sin egen kreation.
Jag gick omkring och iakttog de unga i sitt skapande. Fyllt av liv, av engagemang och med stor ambition att skapa sitt eget uttryck eller vara med om en kollaboration.
 
För mig som kulturpolitiker och inte minst som vice ordförande i den statliga myndigheten som hanterar hemslöjden är det intressant att följa nya trender. Vi sätter mycket stort värde på den organiserade hemslöjden och var mycket glada över det stora intresse som visades då Svensk Hemslöjd (SHR) firade 100 år. Samtidigt så finns det stora utmaningar för hemslöjden att kunna fånga upp de ungas intresse. Slöjdklubbarna har varit et gott exempel där erfarna slöjdare kunnat visa på handens tekniker för unga personer.
Att kunna göra själv är en växande trend och frågor kring design, inredning, färg och form tilltalar en ung generation. Traditionella tekniker efterfrågas och här finns många möjligheter till flergenerationersmöten samtidigt som det också finns spännande interkulturella samverkansmöjligheter. En slöjdare kan ofta kommunicera med en annan slöjdare genom att iaktta utan att för den skull behöva prata samma språk. Därför är också slöjden en möjlig väg till interkulturell dialog. Många äldre invandrarkvinnor har ofta stora kunskaper i sitt hemlands slöjd och hantverksteknik. Att möta andra kvinnor och göra tillsammans är ett bra sätt att mötas. Därför är t ex stick-caféer något intressant. Detta innebär att DIY inte kan kopplas till en viss grupp människor eller stoppas in i en viss kategori. Ska bi intressant att se vilka slutsatser som Göteborgs Konstmuseum kommer att dra efter avslutad utställning.
 

Kultursverige är upprört

Förra veckan damp det ned en handling hos regionerna. istället för en förväntad uppräkning av de statliga anslagen till kulturen blev det en nedskärning. Vi var kritiska till att den aviserade uppräkningen enbart skulle vara 0,5% eftersom vi har en kostnadsutveckling på över 4%. I stället blev det en neddragning med 1,5%. Nu kan det tyckas som att det är småpengar och enbart en differens på 2 procent. Men eftersom vi talar om över en miljard kronor så blir det en hel del.
Nu kommer beskedet under pågående budgetår och gäller från 1 januari i år. Detta är problematiskt och svårhanterbart.
Sveriges Televison gjorde igår en rundringning och kritiken runtom i landet är stor. i Västra Götaland är vi mycket positiva till kultursamverkansmodellen men tycker att den har brister. Men dessa kan rättas till och vår förhoppning står nu till kulturministern.
I går medverkade jag på Kulturnyheterna i frågan.
 

Folkpartiet sviker överenskommelsen

 Vårdnadsbidraget är ännu en gång utsatt. Kristdemokraterna lyckades få igenom att de föräldrar som vill vara hemma skulle få ett ekonomiskt stöd. Beloppet, 3000 kronor, är alldeles för lågt, men bättre än noll kronor. Alliansen har varit överens om detta och det överlevde regeringsövertagandet. Men nu kommer frågan upp igen. Socialdemokraterna vill ta bort denna valfrihet och tvinga dessa föräldrar att antingen använda sig av kommunal barnomsorg eller vara kvar hemma med noll kronor i stöd. Det förvånar mig inte. Men att nu Folkpartiet verkar ansluta sig till S-linjen tyder på att alliansen pulvriseras. Skulle Folkpartiet ta detta symboliska steg ser jag storpa svårigheter att fortsätta alliansens arbete. Jag kan inte uppfatta detta som annat än ett svek från Folkpartiet.
Ett litet steg för Folkpartiet men ett fall för Alliansen. Tanken är säkert att isolera KD men jag tror att detta stärker KD som Familjens Parti. Det är genom familjerna som vi bygger Sverige.

RSS 2.0