Ska vi införa skoluniformer?

Frågan om skoluniformer eller likadana kläder har åter blivit aktuell i Skövde? I måndags lämnade Lovisa Jakobsson in ett medborgarförslag om detta. I somras lyfte Skolnämndens ordförande, Anders G Johansson, (länk till hans hemsida) frågan om skoluniform. Detta fick stor uppmärksamhet. Det finns många fördelar med att ha en uniform eller uniforma kläder. Många länder har det och det skapar inte alls samma stress och hets som det dagliva valet av kläder utgör. Samtidigt så är kläder en viktig markör av ens identitet och många rasar säkert över att de tvingas bära "fel" kläder.
Säkert kommer debatten att fortsätta men nu finns ett konkret förslag som Skolnämnden måste ta ställning till. Vår fråga är helt enkelt: Vad anser du om skoluniform?

Det är näringslivet som finansierar välfärden

Detta debattinlägg är publicerat i Skaraborgs Allehand och har fokus på näringslivet i Skövde men gäller självklart för frågan i stort. Men vårt lokala valprogram innehöll flera förslag om näringslivet som vi nu driver under valrörelsen.
 
Så här är inlägget som jag hoppas kommer att väcka uppmärksamhet:
 

Näringslivet skapar välfärdens resurser

Vi står inför ett stort antal utmaningar i både Skövde, vårt närområde och nationellt. Vi strävar efter att skapa ett gott samhälle för alla. De välfärdstjänster som vi erbjuder kostar mer och fler tar del av dem.  Allt fler lever längre. Detta ställer stora krav på omvårdnad men också på sjukvården. Kostnaderna ökar då vi kan göra allt fler ingrepp i allt högre åldrar. Därmed stärker vi också livskvalitén vilket är oerhört positivt för individen.  Den medicinska forskningen och satsningen på medicinsk-teknisk utveckling innebär att mycket av det som görs i dag var otänkbart för något decennium sedan.

De närmaste åren kommer antalet äldre att öka markant. Därmed kommer också våra välfärdskostnader att öka.  En av de angelägna frågorna är hur välfärden ska finansieras?

I den politiska debatten framhålls ofta att det är politiker som ska skapa jobben. Så är det inte. Detta är en felaktig bild. Den offentliga verksamheten sysselsätter väldigt många personer, men det är näringslivet som skapar skatteintäkterna. Antalet arbetade timmar är det viktigaste måttet för de offentliga intäkterna. Ju fler som arbetar, desto mer skatt och desto större möjlighet att finansiera välfärden.

Näringslivet är en förutsättning för att vi ska klara välfärdsuppdraget. Ju bättre det går för svenska företag desto större resurser får vi för att finansiera vård, skola och omsorg.  Det som politikerna kan åstadkomma för att stärka näringslivet är att förenkla regelverken, se till att avgifter är låga, att skatten hålls på en rimlig nivå, ha ett smidigt bemötande då det gäller tillstånd, men också se till att infrastruktur, bostäder, skolor och ett rikt kultur- och fritidsliv erbjuds. Kommunens kärnverksamheter kring skola, vård och omsorg kostar men erbjuder också goda livsvillkor. För att vi ska kunna fortsätta med våra välfärdstjänster måste vi ha ett framgångsrikt näringsliv.

Kristdemokraterna i Skövde har pekat på vikten av ett företagsvänligt klimat och vi anser också att ett av våra kommunalråd ska vara ”näringslivsminister”. Detta menar vi skulle underlätta kontakterna mellan näringslivet och politiken. 

Vi konstaterar att utan ett framgångsrikt svenskt näringsliv kommer vi inte att kunna finansiera vår välfärd. Därför måste näringslivsfrågorna ständigt lyftas fram.

Conny Brännberg (KD)
Kommun- och regionpolitiker

Besöksnäringen har en enorm potential

Denna artikel publiceras idag i GT. Den är skriven tillsammans med Jonas Ransgård. Jag är vice ordförande i Västsvenska Turistrådet och han är vice ordförande i Göteborg & co. Tillsammans arbetar vi för att utveckla besöksnäringen i västsverige. Bolagen har påbörjat ett intressant samarbete där vi tillsammans vill utveckla vår västsvenska destination. Vi eftersträvar ett helhetsgrepp och att region, kommuner och turistbolag samverkar över hela vårt territorium. Västsverige har en enorm potential inom denna näring, en av Sveriges basnäringar. Vi vill verka för en utveckling.
 
Så här lyder artikeln i sin helhet:

Med Västsveriges unika miljöer har turism möjlighet att bli en av regionens största näringar i framtiden. Men då krävs att kommunerna samverkar mer i stället för att stå mot varandra och slåss om turisterna.

Det som hämmar turismens utveckling är traditionen av bytänkande som ofta präglar området. De lokala turistcheferna har ett uppdrag att se till att turisterna besöker den egna kommunen. Mängder av foldrar och andra dyra trycksaker tas fram för att visa kommunens egen förträfflighet.

För att den västsvenska besöksnäringen ska nå sin potential och kunna erbjuda många nya jobb inom området krävs ett tankeskifte. Det borde vara självklart att kommunerna och branschaktörerna ska se möjligheterna att rida på varandras framgångar. Gemensamma satsningar gör regionen i stort mer attraktivt att besöka och lockar därmed fler turister.

 

De upplevelser som grannkommunen kan erbjuda ska inte ses som ett problem, utan som ett dragplåster som får turisterna att stanna en natt extra i regionen. Liseberg ena dagen, besök på Bohus Fästning nästa dag och en tredje dag med fisketur i Mollösund är ett exempel på hur upplevelserna kan paketeras.

I Västra Götalandsregionen finns det regionala utvecklingsbolaget Västsvenska Turistrådet AB, som haft en stark utveckling. Runtom i regionen finns många lokala destinations- eller turismbolag. Göteborg & Co är det största och utgör en samverkansplattform för Göteborgsregionen. Syftet med alla dessa olika nätverk är välmenande och det starka engagemanget, inte minst från kommunerna, är en stor tillgång.

Men för att kunna ta tillvara på den potential som finns är det viktigt att parterna samlas och drar åt samma håll för att regionen ska växa starkt som besöksdestination. Här har kommunalförbunden en viktig roll att spela som samverkande aktörer.

Det råder ingen tvekan om att besöksnäringen har en enorm utvecklingspotential i Västsverige. I dag omsätter besöksnäringen 34 miljarder kronor och därtill finns det 4 000 besöksnäringsföretag i regionen.

Det krävs emellertid betydligt bättre samverkan mellan alla regionens intressenter för att uppnå den potential som regionen har som destination. Det finns goda exempel där styrelserna för Västsvenska Turistrådet AB och Göteborg & Co tillsammans har dragit upp riktlinjerna för flera utvecklingsprojekt. Inte minst gäller det marknadsföringen av Göteborgs skärgård som en destination där södra skärgården tillhör Göteborgs stad och norra skärgården tillhör Öckerö kommun.

Denna typ av samarbeten måste ske i högre utsträckning – då åstadkommer vi betydligt mer.

 

Conny Brännberg (KD)

Vice ordförande Västsvenska Turistrådet AB

Jonas Ransgård (M)

Vice ordförande Göteborg & Co

Vad betyder kultur för en regions tillväxt?

Vilket värde har kulturen? Vad betyder det att ha kulturinstitutioner, föreningar inom kulturlivet, byggnader och offentliga verk, kutlurpersonligheter etc? Vad anser de som tar del av kulturen att den har för värde men vad betyder den för de som inte tar del av den.
Dessa och mängder med andra frågor belyses i en intressant rapport från Volante om kulturens betydelse i Norrbotten för den regionala tillväxten.
Rapporten resonerar kring en rad intressanta värden som uttrycker vad kultur innebär både för de enskilda invånarna men också för samhället i stort. Utredarna strävar efter att finna en beräkningsmodell som visar på att kultur har stor betydelse för ett områdes attraktivitet.
Det finns också ett mycket bra avsnitt kring kultur och turism. Eftersom detta är mina huvudområden så är jag särskilt intresserad av det. Det är inte ofta som man finner så välskrivna och intressanta kopplingar mellan dessa två politikområden.
Nedan länk för dig till utredningen: