Gentrifiering kryper allt närmare
Bild från en rundvandring på Konstepidemin
i går var jag på ett studiebesök i ett kreativt område mitt i centrala Göteborg. Konstepidemin är ett stort kulturcentrum där många kreativa personer möts. Där finns ett stort antal ateljéer, utställningslokaler, scener, galleri och andra mötesplatser. Närmare 130 konstnärer är verksamma inom området och omfattar många olika konstnärliga intryck.
Konstnärer bidrar till samhället genom sina verk. Det är en stor tillgång för oss medborgare att kunna ta del av bilder, skulpturer, litteratut, film och teater och allt annat som vi räknar in i kulturen. Hur skulle det vara i våra hem om vi inte hade färger, former, musik, textilier etc?
Samtidigt som vi uppskattar konstnärerna så kämpar många av dem med sin försörjning. Många har låga löner samtidigt som de har en lång utbildning bakom sig. Pandemin har också orsakat stora svårigheter för många då många restriktioner funnits.
Men fråga som är verkligt påtaglig är hyreskostnaderna för de konstnärligt verksamma. Många går samman i olika former av kollektiv och en rad olika verkstäder har byggts upp i vår region. Där kan man ta del av teknik som man inte har möjlighet att ha på hemmaplan och många vill också ha sina ateljéer i närhet till andra kreativa personer.
Men en vanlig fråga som jag möter är hyreskostnaderna. Det verkar vara en trend att konstnärer ska betala marknadsmässiga hyror och flera talar om chockhöjningar.
Inom stadsplanering används begreppetet gentrifiering som kortfattat innebär att ett då ett områdes attraktivitet höjs så exploateras detta. Här spelar ofta konstnärer en viktig roll. De söker sig till områden där hyrorna är låga och skapar en attraktivitet i området. Många besökare kommer till dessa platser för att ta del av konsten och konstnärernas olika uttryck. Detta skapar många mervärden och fastighetsägarna kan ofta se att ett "skamfilat" område får en helt annan status då konstnärerna tar över. Men det knepiga blir då att hyrorna höjs och konstnärerna måste söka sig tilll andra platser där hyrorna är rimliga. Detta är framför allt ett storstadsproblem och särskilt för verksamheter som finns centralt. Allt fler talar om marknadshyror och menar då att kommuner eller fastighetsägare inte kan subventionerna konstnärer. Konsekvensen är att konstnärerna inte har råd att betala de ökade hyrorna och flyttar därifrån. Då exploateras området och eftersom områrdet fått en ökad attraktivitet kan fastighetsägarna göra sig en hacka på detta. Men egentligen är det konstnärerna som betalar ett högt pris, men blir "förlorarna" i processen.
Deta är en angelägen fråga och som inte har någon "quick fix".
Mitt besök på Konstepidemin förstärkte gentrifieringstanken och just nu är hyresavtalet för kollektivet uppsagt och de nya aviserade hyrorna är orimligt höga för konstnärerna.
Vi behöver ha en övergripande diskussion om marknadshyror och jag anser att kommunerna behöver ha en "konstnärlig marknadsanpassad hyra". Detta är en fråga som jag vill engagera mig i framöver.