Det finns normer

Ett civiliserat samhälle bygger på värderingar. Man måste vara överens om ett antal bärande principer och värna dem. Samtidigt som det finns regler måste man vara tolerant och öppen för nytänkande. Om man använder begreppen etik och moral så kan de beskrivas som att etik är den inre kompassen och att moral är det liv som vi de facto lever. I en kultur råder särskilda värden. Dessa skiljer sig mellan kulturer. När mina vuxna barn kommer hem så frågar de inte om lov för att dricka ett glas vatten. När de är törstiga så förser de sig själva med glas och vatten. Men jag skulle reagera om en främmande person går in i mitt kök och släcker sin törst. Att det är OK för den ene, men inte för den andre handlar om normer och respekt.
Den senaste tiden har orden "svensk norm" dykt upp i debatten. Självklart finns det specifika normer i den miljö som jag ingår i. I Sverige finns en gemensam kärna, kan kallas den svenska modellen, som är en överenskommelse om vad som gäller i vårt land. Jag förstår vad normkritiken innebär och delar detta i den bemärkelse att det som är osunt ska inte hävdas. I mitt grönsaksland rensar jag ogräs, likaså måste vi göra i samhället. Då handlar det om att göra sin röst hörd och säga ifrån då man upplever sig kränkt eller negativt påverkad. 
Samtalet om normer är viktigt och bör få större plats. Att hävda att det inte finns normativa värden anser jag orimligt och vill gärna samtala om etikens och moralens plats i samhället.

Avstånd mäts i tid

 
När jag läste inför min Skepparexamen var det många beräkningar som man skulle lära sig. Att kursen var från A till B innebar ju en direkt kurs som kunde beskrivas i en viss kompassriktning. Men sedan fick man också lära sig att det fanns mängder av påverkansfaktorer som utmanade färdriktningen. Strömmar, leder, olika former av avvikelser gjorde att det krävdes många kurskorrigeringar. När man mäter avstånd så mäts de i enheter som ibland kan kallas kilometer och ibland nautiska mil.
När det gäller avstånd på land så mäts de oftast i kilometer, men det allt oftare utrycker man avstånd i tid. Skövde är t ex 2 timmar från Stockholm och 1 timmar från Göteborg om man uttrycker det i snabbtågets tider.
För att hålla ihop Sverige krävs en god infrastruktur. Den är hyfsat vältänkt då det gäller nord-sydliga riktningar, men usel då det gäller öst-västliga förbindelser. Några undantag finns, t ex Stockholm-Oslo, men ofta tar det lång tid att åka kollektivt i Sverige "på bredden".
Infrastruktur och kollektivtrafik gör att Sverige hålls ihop. Idéerna som framfördes på 1800-talet om stambanor var rätt tänkt. Men den standard som dagens järnvägsnät har håller inte måttet.
Jag åker ofta kollektivt och har gjort det under många år. Bristande underhåll, avsaknad av nya spår gör att tilliten till trafiksystemet brister. Man ska inte bli överraskad om tåget är i tid. De ska vara i tid. I Sverige som är "ordning- och redaland" ska man kunna lita på tåget. Men jag förstår att det är frustrerande för tågoperatörerna när problemen ligger i räls eller elledningar. Men tyvärr finns det också brist i fordonens tillförlighet.
Infrastruktur är bland det viktigaste som staten ansvarar för. Tyvärr får i konstatera att det har tagit få initiativ de senaste åren. Det som nu diskuteras mycket är höghastighetstågen och den s k Sverigeförhandlingen. Den har en del förespråkare men nu verkar det som att motståndarlägret får fler anslutna,
För mig som pendlande Skövdebo är Västra Stambanan oerhört viktig. Att kunna bo i en mindre kommun men ändå har tillgång till den stora stadens utbud höjer livskvalitén.
Det är många som vill använda Västra Stambanan. Här trängs person- och godstransporterna. Spåren behöver byggas ut och underhållet uppgraderas. Men den stora satsningen på forskning och utveckling bör vara på flyget. Luftrummet har enorma möjligheter för transporter och satsningar på nya flygplanstyper, miljövänligt bränsle och andra "Clean Tech"-lösningar bör lyftas fram.
Närhet till varandra får vi då vi snabbt kan komma från punkt A till punkt B. Därför bör vi utveckla vår infrastruktur och kollektivtrafik

Beauty is in the eye of the beholder

Vad är vackert? Vad är det sköna, då vi talar om de sköna konsterna? Finns det någon som kan definiera vad som utgör det vackra? Eller är det så att det gamla ordspråket som lär gå tillbaka till 3:e århundrandet stämmer att allt är subjektivt. Om nu skönheten ligger i betraktarens öga så bör det finnas många olika sätt att beskriva skönheten. En tid talade man om konstnärlig utsmyckning då det handlade om offentlig konst. Numera talar man oftast om konstnärlig miljögestaltning.
På bilden betraktar jag verk av Marie-Louise Ekman de Geer. Om det är vackert är svårt att säga, kanske t o m irrelevant då skönhet inte alls är konstens främsta uppgift. Det tilltal som ett verk gör med betraktaren beskriver dess storhet. En bild kan passeras, inga reflektioner, inga tankar uppstår, medan andra bilder väcker tankeprocesser hos betraktaren.
Hur kan det komma sig att vissa verk leder till att man är beredd att betala miljoner för dem medan andra skulle aldrig få hängas upp på ens väggar. Det går nog inte att komma ifrån att konstens skönhet och konstens tilltal är personligt.
 
 

Vi satsar på att bli en dragare i vår region

 
Presskonferenserna har duggat tätt i Skövde de senaste dagarna. Det var nu tredje presskonferensen om den budget som Allians för Skövde snart ska presentera för kommunfullmäktige. Mer pengar än någonsin i satsningarna som innebär att 1,6 miljarder kronor investeras de kommande åren. Vi lånar men gör det med en stark ekonomisk bas och är övertygade om att stora satsningar ska löna. I Västra Götaland är Göteborg det stora dragloket men i vår del av regionen vill vi göra en värdefull insats. Vi är fyra partier som jobbar mycket bra tillsammans och har nu tagit många stora och viktiga initiativ. I morgon kommer vår satsning på flera hundra miljoner att avgöras i kommunfullmäktige. Vi vill göra Billingen till Västsveriges mest besökta besöksmål.
 
Nedan kan du läsa vad tidningarna skriver