Ebbas konto fejkat

 
De kallas nättroll. Otrevliga typer som tar sig in och utger sig för att vara någon annan. Helt enkelt riktigt fejk. Presidentvalet i USA gav många exempel på "alternative facts" eller "fake news". Vi har varit hyfsat befriade från detta i Sverige, åtminstone vad vi själva tror. Men idag fylldes sociala medier om en "attack" riktad mot Ebba Busch Thor. Någon har helt enkelt tillverkat ett konto som verkar vara ett äkta "Ebba-konto" men som är helt falskt. Sådant gillar vi inte och många har uppmanats att kolla att avsändaren är @BuschEbba.
Det som är skrämmande är hur någon kan skapa ett konto och skriva "trovärdiga" saker men som ändå är helt falska. Syftet är antagligen att skapa ett förtroende och på lång sikt vilseleda. Detta är en mycket förrädisk metod och det har visats många exempel från USA. Misstankarna har riktats mot ryssarna, men det är svårt att veta om det verkligen är en sådan inblandning. Jag har också att anklagelser i vissa fall riktats mot Nordkorea. Oavsett var falska konton uppstår eller vem som gör det så är det bedrägligt och bidrar inte på något sätt att tillit skapas.
Ändå kan man säga att det är intressant att just Ebba är måltavla. Kanske är de fler men är ännu inte avslöjade. Någon måste anse att Kristdemokraterna utgör stor fara och lägger tid, resurser och engagemang att föreställa sig vara Ebba. Kanske är det så att Kristdemokraterna är ett hot mot någon? Kanske beror det på att fler uppfattar att just Kristdemokraterna har en bra politik som bygger ett alternativt samhälle? Att partiets idéer är så bra och att flera börjar förstå det, så att "stora" och "etablerade" partier känner sig hotade och konsulterar nättroll? Kan det vara så?

Inleder ett nytt år

 
Ett nytt år. Ett oskrivet blad. Vi vet vad som hände 2017, men vad som ligger framför är ännu okänt. Ett skifte från ett år till ett annat är alltid spännande. När vi blickar tillbaka så var det ljusglimtar men också sorgestunder. Många ger sig själva nyårslöften och tar nya tag inför det nya året. För egen del har jag satt upp ett antal ambitioner/mål och som politiker går vi in i ett valår, vilket alltid är speciellt. Denna första dag på året inleddes med en sen, lång och lugn frukost, hemma med Margaret. Jag gillar verkligen mitt politiska liv. Det blir långa dagar och intensiva perioder då det är en slags livsstil att vara förtroendevald. Men också skönt att få några mötesfria dagar då man inte behöver åka iväg. De närmaste dagarna kommer jag att ta det lugnt och ägna åt familj och barnbarn. Känns som ett rätt go´ början på ett nytt år!

Konst ger både uttryck och intryck

 

Konsten har många roller och olika tilltal. Ibland fastnar man bara i hänförelse över något i bilden som tilltalar, ibland motivet, ibland själva tekniken, men oftast att den förmedlar något. Det finns också bilder som man bara snabbt iakttar och som inte ger det där direkta tilltalet. Verkshöjd är svårt att definiera, men ofta brukar man säga att det innebär att det är något unikt med just detta verk, något som ingen annan kan gestalta. Men det är något som gör att en bild är något annat än en konstbild.

Jag gillar att ta del av konst. Ibland förstår jag den inte alls, men inser att andra kan ändå uppskatta den. Ibland är tilltalet i bilden omvälvande och man ställs inför frågor som tar tag inom en. Konsten kan roa men också oroa. Den kan förmedla skönhet och njutning, men också leda till ett inre uppror.

Många av bilderna på väggarna därhemma är väl bekanta, men ändå kan de ha ett förnyat tilltal allt emellanåt. Det som är känt och bekant kan ibland kännas som nytt eller annorlunda.

Jag går gärna på vernissage. Det är ofta ett bra sätt att introduceras till konsten och den aktuella konstnären. Ofta är det någon initierad person som sätter in verken i olika sammanhang och helst lyssnar jag till konstnären själv. Konstnärens uttryck stannar ofta inom en och då man ser verken hör man vad denne ville uttrycka. Men ibland ser jag helt andra saker än vad konstnären velat skildra. Det gör att samtalen om konsten blir så spännande och så berikande.

Avstånd ska mätas i tid - inte distans

Jag har skrivit flera inlägg om detta tidigare. Jag bor i Skövde. Reser mycket. Då är Skövde en väldigt bra ort att utgå från.
Jag har denna mandatperiod flera olika uppdrag. Det innebär att jag ofta har resdagar, i praktiken åker jag tåg eller buss någonstans nästan varje vardag. Då är Skövdes strategiska läge väldigt bra. I fredags t ex var jag och hade ett föredrag om vår region. Det var i Falun. Med tåg fungerade det alldeles utmärkt. I går kväll hade jag ett åtagande i Stockholm, men hann inte med sista tåget hem. Därför fick jag övernatta och tog morgontåget. Förmiddagen tillbringade jag med ägarutskottet i Vänersborg och nu under eftermiddagen har vi haft en överläggning i Göteborg med våra kulturförvaltningar. Nu sitter jag på tåget hem och kan konstatera att alla tåg har gått enligt tidtabell idag. I morgon bitti blir det morgontåget till Stockholm.
 
Att åka bil är ibland nödvändigt, men inte alls lika effektivt som att åka tåg. Ombord på tåget kan jag arbeta. Som politiker läser man mycket handlingar och skriver många texter. Kollektivtrafikresenärerna börjar bli bättre på att erbjuda wifi ombord. Det finns t ex på alla stadsbussar i Skövde. SJ är duktiga på detta, men Västtrafik har en del kvar.
 
När man reser mycket så är det tiden som är det viktiga, inte avstånden. Att mäta en resa gör jag i tid, inte i distans. Jag räknar med att det är två timmar till Stockholm med tåget. Det gör att man kan åka upp på morgonen, delta i ett möte över dagen, och sedan vara hemma på kvällen.
 
Med andra ord, Skövde är en bra stad för resande, och rekommenderas