Det rör på sig i politiken

Den här morgonen finns det flera saker att kommentera i det politiska livet.
1. Max Andersson tar plats i EU-parlamentet. Det blev en rysare då de sista rösterna räknades. Men nu ser det ut som att 0.01% av rösterna gör så att S förlorar ett mandat till MP i EU-parlamentet. Göteborgaren Max Andersson blir då invald.
2. Kent Johansson nådde inte ändå fram. Fredrick Federley ser ut att bli centerns nya parlamentariker i Bryssel. När jag hörde om hans kampanjupplägg för något halvår sedan trodde jag att han skulle vinna. Men under hela valrörelsen så hörde jag knappast något om honom men desto mer om och av Kent. Därför var jag övertygad om att Kent skulle få förtroendet att väljas som parlamentariker. Men så fel man kan ha. Det visar också att en stark kampanjorganisation kan nå människorna även om man inte är toppkandidat och intervjuas på TV och Radio.
3. Maj månads siffror från Ipsos, som publiceras i DN, visar på att kristdemokraterna har en uppåtgående trend. Men undersökningen visar också på att fler väljare vill se bredare uppgörelser mellan partierna. Men som i alla undersökningar så är det inte trenderna i opinionen som väljer ledamöter till de folkvalda församlingarna. Det är den röst som man lägger i valurnan. Det är bara de som räknas. Om 49% av den svenska befolkningen, dvs de som INTE röstade i EU.valet, hade gått till vallokalerna och deltagit så hade resultatet helt säkert varit annorlunda. Men nu valde de soffan och där lägger man inga röster, bara åsikter. 

Ropen på någon annan

Den första mänskligt formulerade frågan i tidernas begynnelse var Kains "ska jag ta hand om min bror?". Sedan dess har frågan upprepats många gånger. Ska jag? Är det mitt ansvar? Och istället för att ta det personliga ansvaret vill man gärna att någon annan ska åta sig detta. Under många år har den svenska ingenjörskonsten genomsyrat samhället och även i de mjuka frågorna har det förts fram att det är någon annan som ska ska utföra det eller ta ansvar.
Föräldrar ska kunna överlämna ansvaret till personal i skolan. Barn ska inte behöva ta ansvar för sina åldrande föräldrar. Grannar ska inte behöva bry sig om någon i området far illa. Man ska inte behöva dela med sig av egna medel till den som saknar tillgångar utan bara hänvisa till socialen. Om någon råkar ut för ett övergrepp ska man inte själv agera utan ringa på någon myndighet.
Vi har ett ansvar för varandra. Sann solidaritet handlar om att vi gör en insats för vår medmänniska. Ett mänskligare samhälle bygger på att individer tar iniativ och ansvar och ställer upp för sin nästa.
Det är ett feltänk i samhället att det alltid handlar om att det är någon annan som ska göra jobbet. Självklart ska myndigheter finnas och vara tillhands. Men i grund och botten är svaret på Kains fråga JA. Jag har och ska ta ett ansvar för min medmänniska. 

Tack till alla som kämpat i EU-valet

Det har varit så inspirerande att möta alla kristdemokratiska vänner under valrörelsen. Med stor hängivenhet och engagemang har de arbetat och kämpat för att kristdemokraterna ska få behålla sitt mandat i Bryssel. Många medier har skrivit om bottensiffror och räknat ut partiet men valarbetarna har ändå kämpat på. Nu väntar vi på valresultaten men oavsett hur det kommer att gå så har många gjort fantastiska insatser som visar på att det finns en gräsrotsrörelse inom kristdemokratin som verkligen tror på partiets värderingar.
Nu har de sista affischerna tagit ned och valvakan väntar. Om några månader är det dags för ny kampanj och då är ambitionen att kristdemokraterna ska ha en stark framgång.

Bara rösten i valurnan räknas

Det är glädjande med bra opinionssiffror. De senaste mätningarna visar att Kristdemokraterna har fortsatt representation i Europaparlamentet. Men någon seger kan man inte ta ut förrän den sista rösten är räknad. Därför är uppmaningen i dag att GÅ OCH RÖSTA. Det är bara rösten i valurnan som räknas. Tänk på att just din röst kan avgöra!