Om detta må ni berätta

Idag uppmärksammar vi Förintelsens Dag. De avskyvärda övergrepp som skedde under Hitlers tid får vi aldrig glömma. Fortfarande finns det några personer som själva kan berätta om de fruktansvärda upplevelser som de var med om, och vi andra säger "aldrig mer". En bra sak som Göran Persson gjorde var att dra igång det viktiga arbetet om Levande Historia och devisen "Om detta må ni berätta" har satt avtryck.
Vi tar kraftfullt avstånd från det som förintelsens innebar i Europa men samtidigt konstaterar vi att liknande övergrepp sker på flera platser runt om i världen. Krig och övergrepp är hemskt och måste fördömas.
I dag uppmanar vi varandra att delta i någon av de aktiviteter som sker runt om i landet. Tips på vad man kan göra eller läsa finns på

Att våga vara annorlunda

Den hör veckan har jag deltagit i samtal om "normer" och värderingar. Alltid intressant samtal. Jag är kristen. Det innebär att jag hämtar min inspiration från Bibeln. Där är Jesus den främste förebilden. Ofta talade han om annorlundaskap, att inte vara som alla andra, att avvika från normen.
I spåren av "Je suis Charlie" undrar vi varför vissa använder våld? Vi ser det som avskyvärt och Charlie Hebdos uplaga ökades från 75 000 ex till tre miljoner! Nu kommer också en digital lansering. 
När man möter det onda, förtyck, diskriminering är det så lätt att svara med samma medicin, men lite hårdare, lite tuffare. Men nästa smocka blir då ännu hårdare och så trappas det upp.
Jag funderar ofta på det kristna anorlundaskapet, att våga vara den jag är, stå för det som är mina åsikter och inte bara svansa med.
Att vända andra kinden till är ett sådant begrepp. Bergspredikan är fortfarande utmanande: "Ni har hört att det blev sagt: Öga för öga och tand för tand. Men jag säger er: värj er inte mot det onda. Nej, om någon slår dig på högra kinden, så vänd också den andra mot honom.  Om någon vill processa med dig för att få din skjorta, så ge honom din mantel också.  Om någon vill tvinga dig att följa med en mil i hans tjänst, så gå två mil med honom.  Ge åt den som ber dig, och vänd inte ryggen åt den som vill låna av dig."

Fler och jobbet går lättare

Idag har jag fått praktisk hjälp av familj och vänner. Jag bävade mig inför dagens uppgift som hade varit svåra att klara av själv men fler personer kom och hjälpte till. Det underlättar verkligen när man är fler som tar sig an en uppgift. Så jag avslutar dagen och konstaterar tacksamhet för den hjälp jag fått idag.

Vansinnesdåd där alla är förlorare

De senaste dagarna har vi följt händelserna i Frankrike och begreppet "je suis Charlie" kommer att leva länge. Ikväll kom beskedet att terroristerna dödats. De hade uttryckt en önskan att bli martyrer och förhoppningsvis är det inga som kommer att minnas dem för att de gjorde något som helst positivt på Charlie Hebdo. Fördömanden är det enda rätta. De är lika representativa för islam som Ku Kux Klan är kristna företrädare. Det är sorgligt när extremister använder sig av religion som täckmantel. Dessa vansinnesdåd i Paris är inte representativa för muslimer, utan även de flesta anhängare av islam tar också avstånd från denna typ av terrorism. Tyvärr ser vi att kriget i Syrien och Irak är broder mot broder. Tack och lov är det få systrar som sysslar med denna typ av övergrepp.
Samtidigt så ger händelserna många anledningar till reflektioner. En intressant sådan finns i nedanstående länk återfunnen hos GPs ledarblogg.
 
Jag började min dag med att läsa SLAs ledare och Niclas Lindstrand beskrev "vi och dom" och menar att begreppet är terrorns vapen. Han avslutar med: "Hur svårt det än är att förstå och därmed bekämpa fanatismen så får ”vi” aldrig köpa världsbilden med ”vi och dom”. Terrorns enda gemensamma nämnare är fanatism. Det behövs färre fanatiker, inte fler. Det är det enda riktiga ”vi och dom” som finns"
Hela ledaren kan du läsa på sla.se