Piraterna ponerar på parlamentsplats

Hur kan det komma sig att Piratpartiets skepp seglar snabbt ikapp de traditionella partierna? Hur kommer det sig att tusentals unga människor överväger att ge sin röst till ett "en-fråge-parti"? Är överhuvudtaget de etablerade partierna medvetna om den kraft som finns hos den nya "nätgenerationen" som vuxit upp med Internet som en kommunikationsform "som funnits hela livet"?


Nu har de första opinionsundersökningarna kommit inför EU-valet. Junilistan är ute men Piratpartiet är inne.


Troligtvis har de flesta etablerade partier gjort en stor miss då de skapat övervakningssystem och lagar som hindrar, begränsar och kontrollerar den personliga "friheten".


Det råder tyvärr stor "okunnighet" i debatten.


Det finns sådana som talar om att fildelning borde förbjudas. Då har man avslöjat så stora kunskapsluckor om hur IT fungerar att man har gett sig själv rött kort för fortsatt debatt. Skulle fildelning vara förbjudet kan vi lika gärna släcka ned alla datorer.


Däremot är det sunt att föra en debatt om upphovsrätt etc. Men debatten har till stora delar urartat och många, framförallt unga, människor, visar sitt missnöje mot "vuxenvärlden". En röst på Piratpartiet är en sådan markering.


Den unga generationen som vuxit upp med Internet ser detta som ett naturligt kommunikationsmedel och man använder det för just kommunikation. Om man har något angeläget att berätta om eller dela med sig så gör man det. Därför sprider man bilder, filmer, texter och bilder med varandra.


Några hävdar att upphovsrättsinnehavarna förlorar miljoner kronor på illegal fildelning, men andra visar att det är tvärt om . Den som lyssnar mycket på musik, laddar ned mycket musik, men är också en stor köpkonsument av musik.


Skiftet i musikvärlden är kanske att vi går mer mot livemusik som den "riktiga" musiken och all inspelning betraktas som promotion för den "riktiga" konserten.


Då vi talar om de stora tekniska paradigmskiftena i historien så har det alltid funnit motstånd.

När Johannes Gutenberg börjar använda lösa typer, gjutna i bly, och "uppfinner" boktryckerikonsten känner alla "skrivare" sig hotade. De har utvecklat ett hantverk och skriver böcker för hand. Då de inser att Gutenberg hotar deras yrken så mobiliserar de motstånd. Vem skulle vilja stå på "skrivarnas" sida idag?


Då lokomotiven visade sig kunna dra åtskilliga vagnar bakom sig och dessutom var det på "släta"järnvägsrälsar som de erbjöd en rätt så behaglig resa, så var motståndet från kuskarna kompakt. En hel yrkeskår kände sig hotad. Vem skulle vilja stå på kuskarnas sida idag?


Jag anser att en upphovsrättsinnehavare har rätten till sitt verk. Den som använder ett verk ska betala ersättning för det. Jag har flera konstverk på väggarna i min bostad. Jag har köpt dem av konstnärer. Men att kräva en avgift till konstnären av alla gäster som besöker mitt hem känns helt främmande. Likadant att jag skulle lämna in listor till "konstnärens intresseorganisation" på alla mina gäster känns horribelt. Det är nog så som unga människor uppfattar det då de kommunicerar musik och bilder med varandra. Någon har ju köpt "tavlan" och sedan delar man upplevelsen med sina vänner.


Om man däremot "stjäl" tavlan från konstnären så är det ju ett solklart brott, men det är ju knappast det som debatteras.


Att Piratpartiet nu seglar ikapp "gammelpartierna" är nog ett uttryck för frustration och att man inte har blivit lyssnad till eller tagen på allvar.


Under maj månad måste partierna börja lyssna och ta till sig argumenten annars kommer Piraterna att få ett så starkt "folkligt" stöd att de tar plats  Europaparlamentet. De tre bokstäverna FRA skakade Sverige. Nu kommer piraterna med storm.


Jag tycker att KDU har en linje i dessa frågor som Kristdemokraterna bör anamma. David Högberg och Charlie Weimers skriver vettigt och nyanserat om behoven av en ny syn på "fildelningen"



Piratpartiet, EU-valet, Kristdemokraterna, KDU, fildelning, övervakning
Artiklar på Valborg 2009: GP, Aftonbladet, Expressen, Dagen, DN, SvD

Two-step-flow - hypotes eller metod för att vinna val

Hur vinner man ett val? Hur påverkar man bäst väljarna att lägga en röst på sitt eget parti? Om någon kunde svara på denna typ av frågor så vore slaget om väljarna avgjort.

Medieforskarna har alltsedan Katz och Lazarfield lanserade sin kommunikationsmodell, two-step-flow, ofta kallad två-stegs-hypotesen på svenska, intensivt diskuterat denna syn på påverkan av väljare via medier.

Principen är enkel. I modellens första steg tar en person del av ett "budskap". Det kan handla om att man läst en insändare i tidningen eller lyssnat till ett intressant debattämne. I det andra steget tar denna person upp frågan i ett annat sammanhang, t ex vid lunchen på jobbet. Denne säger: "Läste ni insändaren i tidningen i morse om ..." Det har inte arbetskompisarna gjort och får därför en förklaring om vad insändaren handlade om och sedan diskuteras den.

I medierna finns opinionsbildarna. De för ut ett budskap. Samtidigt finns det tusentals andra "lokala" opinionsbildare (de har ingen aning om att de är opinionsbildare) som sprider det som de "stora" opinionsbildarna står för.

Ett aktuellt exempel kan t ex vara den aktuella beskrivningen i medierna om socialdemokraternas ras och Mona Sahlins svaga ledarskap.

Steg ett. En företrädare för Alliansen talar om Mona som en svag ledare. Steg två. Diskussionen kring lunchen inleds med: "Hon har nog ingen chans att vända trenden". På detta sätt förstärks budskapet om sviktande stöd för socialdemokraterna och deras ledare.

Om two-step-flow stämmer eller inte kommer säkert att fortsätta diskuteras. Min personliga övertygelse är att det parti som får många "lokala opinionsbildare" kommer att vinna valet. Det avgörs inte, enligt min uppfattning, i medierna, utan det är genom den personliga kommunikations, samtalen människor emellan, som avgör valet.

Kristdemokraterna är ett parti med en stark folkrörelse. Mängder av människor "vittnar" om politiken bland vänner, familjer och arbetskamrater. När nu partiet kommer att använda sig av TV-reklam, så kommer många att säga: "Såg du Ella på TV igår". Därmed är det andra steget i full gång. Så kommer medlemmarna att verka för att Ella Bohlin blir vald som EU-parlamentariker den 7 juni.

Kristdemokraterna, Ella Bohlin, opinion, Mona Sahlin

Modellen publicerades ursprungligen 1955. Katz, Elihu & Paul F. Lazarsfield (1955). Personal influence: the part played by people in the flow of mass communication.

Ambulans, var god kör själv

Dagens heta fråga i regionfullmäktige handlade om ambulanserna i Skaraborg. Min partikamrat Eva-Lott Gram ställde en fråga med anledning av att en utredning visar att de mindre orterna i Skaraborg inte har en tillfredsställande inställningstid för ambulanserna.

Media i Skaraborg har vid flera tillfällen rapporterat om incidenter som inträffat därför att ambulanser dirigerats fel eller hetl enkelt tagit lång tid att komma på plats.

Radio Skaraborg har också beskrivit några händelser där man ringt SOS Alarm och mötts med förslagen att man själv bör köra patienterna till akuten. Därav dagens fyndiga radiotitel: Ambulans, var god kör själv.

Vi kristdemokrater har nu lyft frågan om ambulanserna i Skaraborg vid ett antal tillfällen och kommer att bevaka den tills dess att vi fått en tillfredsställande situation.

Kristdemokraterna, ambulans

Trivialitet och trams - sociala medier försvinner snart?

När Lincoln mördades 1865 dröjde det lång tid innan budskapet nådde Europa. Idag tar vi för givet att medierapporteringen sker direkt. Det känns som att radio och TV alltid finns på plats och förmedlar händelseutveckling från hela världen. Denna typ av nyheter "litar" vi på. Den bygger huvudsakligen på en seriös och professionell journalistik som förmedlar inte bara ord och bilder, utan också känslor.

Samtidigt har vi en helt annan typ av rapportering, den som sker via nya medier i form av bloggar och sociala medier. Det går en kommunikationsvåg över hela jorden och vi upplever att vi är "on-line" med massor av människor och att vi till stora delar är oberoende av både tid och rum för denna typ av kommunikation.

Många uttrycker en avsky för sociala medier och menar att det är mest yta i form av "trams och trivialiteter" och betonar all yta, utan djup, som det finns gott om i bloggosfären. Jag tror att de mesta motståndarna till denna typ av kommunikation är de som saknar förståelse för den kraft som det innebär då tankar och åsikter fritt får förmedlas. Samtidigt måste vi konstatera att mycket är onödigt och "flamsigt". Fördelen med sociala medier är att det är jag själv som aktiverar en sida. Den prackas inte på mig. Jag söker den. Däremot blir man inte bara irriterad, utan riktigt sur, över all SPAM som sköljer över mejlen. Den har vi inte bett om, vill inte ha, och försöker att via olika filter stoppa den, men kan konstatera att även SPAM-sändarna har en stor kreativitet och verkar kunna passera den mest effektiva gatewayen. Alla försök att tvinga på någon information känns motbjudande. Sedan vi gått med i NIX-registret har antalet telefonförsäljare minskat radikalt. Jag har inget behov av att ständigt bli uppringd, och dessutom alltid på fel tid, av en hurtig säljare som vill pracka på mig någonting jag inte efterfrågat. Jag vet var jag ska handla eller söka efter en vara eller tjänst då det är aktuellt.

Jag gillar nya medier och den frihet som de innebär, samtidigt som jag uppskattar "gammelmedierna" för deras grundläggande professionella förhållningssätt.

Jag tror att de sociala medierna har kommit för att stanna och att de kommer att utvecklas oerhört snabbt och intensivt. Om det handlar om "vinna eller försvinna" för sociala medier - så håller jag på "vinna".


Flexibelt månadskort

I Skaraborg är det många som är upprörda över beslutet att ta bort 20-kortet. Västtrafik har beslutat om ett nytt pris- och biljettsystem. 20-korten, som inneburit att man laddar kortet med resor under 20 dagar under en tremånadersperiod, kommer att upphöra. För väldigt många resenärer har detta varit ett lyckat kort.

Kristdemokraterna i regionen har motionerar om ett s k flexi-kort. Att man kan ladda sitt kort för ett antal resor och utnyttja dem flexibelt. Vi tyckte att idén i Skaraborg var bra och kunde införas i hela länet. Istället för att utveckla idén så avvecklades den.

Vi kommer att fortsätta kampen för en väl utbyggd och prisvärd kollektivtrafik i hela Västra Götaland

Ella kommer att få många kryss

Ella Bohlin - Kristdemokraternas toppkandidat

Kristdemokraterna har haft sin vårstämma. Denna gång i ett vårvackert Alingsås. Ella Bohlin var huvudtalare och visade ännu en gång att hon har alla chanser att få stor framgång i Europaparlamentsvalet. Hon är mycket kunnig och har ett framförande som går hem hos både de unga och äldre. Att man valt att lansera henne som förstanamn kommer att visa sig vara ett lyckat drag. Mitt tips är att hon kommer att bli en av de mest kryssade i valet.

Bilden är från ett samtal som vi hade för några veckor sedan i Bryssel

ROT och ränta - två glädjeämnen i varselmörkret

Ännu en varseldag. Volvo tvingas att varsla ytterligare ett stort antal personer. Varje varsel är en smärtsam upplevelse för bolaget som har en väldigt "grönt" koncept på gång. Alla som mister jobben behövs ju när det vänder. Företaget har satsat mycket på sina anställda och ALLA vill behålla sina jobb. De är stolta över vad de gör och vill forsätta med det, helst på ett miljösmartare sätt förstås.


Men det finns ändå en del "ljusstrimmor" i eländet. Räntesänkningen gynnar konsumtionen och investeringarna och satsningen på ROT (reparationer, underhåll, om- och tillbyggnader) är ra. Båda är exempel på positiva åtgärder. Den ena sköter Riksbanken, men ROT, som är ett starkt krav från Kristdemokraterna, har regeringen initierat. Tyvärr gick de ut kanske lite väl snabbt med informationen, men nu verkar allt vara på gång så att det blir tydliga spår i plånboken då man anlitar hantverkare.


Aftonbladet


Skövde bäst i Sverige för barnfamiljer

Som kommunfullmäktiges ordförande strävar jag alltid efter att tala gott om Skövde. Men uttalandet att Skövde är bäst i Sverige för barnfamiljer kommer från GT. Enligt en undersökning som Hyresgästföreningen gjort toppar Skövde Sverigeligan.

Man har undersökt förutsättningarna för en tvåbarnsfamilj som bor i hyresrätt hyra, barnomsorg, försäkringar, kläder mat och hygienartiklar är betalt. I Skövde har man mest pengar kvar.

Vad säger man? Välkomna hit!

Skövde kommun, Aftonbladet, GT, Hyresgästföreningen

Debatten om politikers "rätt" att ljuga fortsätter

Idag skriver jag en debattartikel på Dagen om den senaste tidens diskussioner om lögner, bluffar och vems sanning som är sanning?

Jag är oroad över att allt fler anser att "vita lögner" är OK.

Ledarskap måste alltid utgöra förebilder. Förtroende utgår alltid från att man kan lite på det som sägs. Förr var ett handslag ett uttryck för att man var överens och att man slutit ett avtal. Tillit och förtroende har alltid varit grunden i affärslivet.

Det är min förhoppning att mina inlägg bidrar till ett antal reflektioner i frågan.


Beslut ska fattas på rätt nivå

Idag publicerar  Skaraborgs Allehanda (tyvärr har de ingen nätupplaga, abonnenter kan läsa en pdf-fil)ett av mina inlägg om vikten av att makten och besluten fattas på rätt nivå.

Kommentera gärna mina åsikter. Som du förstår tillhör jag dem som vill värna att Sverige ska ha så stor makt som möjligt. Att jag dessutom vill att så många beslut som möjligt ska kunna fattas runt det egna köksbordet visar på att jag inte vill arbeta för en europeisk superstat.



Inlägg i SLA 090420

Makt på rätt nivå

En av de viktiga frågorna inför det kommande arbetet i Europa handlar om på vilken nivå makten skall finnas. Kristdemokraterna i Europa är en stark rörelse (utgör största gruppen i Europaparlamentet) och har blivit kända för sin strävan att alltid hävda subsidiaritetsprincipen. För oss svenskar är ordet knepigt att uttala, men utgör en av de viktiga principerna när vi ska besluta om vad en enskild människa eller land själva ska fatta beslut om.

Köksbordsdemokrati

Om det är möjligt att en individ eller familj själva kan bestämma så är det just denna nivå som ska ha makten. Valet av skola för barnen är inte en myndighetsfråga, utan det är barnen, tillsammans med sina föräldrar, som ska få välja utbildningsanordnare. En äldre invånare ska själv kunna göra sina val av utförare inom hemtjänsten. Subsidiaritetsprincipen hävdar att beslutet ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivå. Om beslutet kan tas vid köksbordet så är det att föredra än att någon tjänsteman fattar ett myndighetsbeslut

Ibland på Europanivå

Det finns frågor som individen eller familjen bör lämna till en annan nivå för beslut. Det mest typiska är beslut kring miljöärenden. I många fall är det så att Europanivån är att föredra framför den nationella nivån. Gemensamma regler skapar en förutsättning för att vi tillsammans tar ett ansvar för att skapa en bättre miljö. Här finns det en fördel om makten finns på en gemensam europeisk nivå.

Värna Sveriges makt
Många svenskar tycker att det som europeiska gemenskapen sysslar med är mindre angeläget att bry sig om och valdeltagandet i valen till Europaparlamenten har varit mycket låga. Det är mycket angeläget att vi engagerar oss, aktivt deltar och ser till att vi har goda representanter i Bryssel. Sverige behöver ett starkt inflytande i Europa och särskilt viktigt är det att vi hävdar vår nationella rätt till beslut. EU ska enbart besluta om sådant som rör de gemensamma frågorna. Kristdemokraterna menar att varje fråga ska ske enligt subsidiaritetsprincipen. En allmän uppmaning är att varje röstberättigad svensk noga tänker igenom vem som ska företräda Sverige de kommande fem åren. Bestäm dig redan nu att rösta i valet den 7 juni.

Conny Brännberg (KD), Skövde
Kandidat Europaparlamentsvalet
http://www.brannberg.se


Kristdemokraterna, Europaparlamentsvalet, subsidiaritet


Kristdemokraterna framåt i ännu en mätning

Opinionsundersökningarna duggar tätt. Det är en tydlig trend att socialdemokraterna rasar och att regeringen blir allt starkare. Glädjande är också att notera att Göran Hägglund har stor framgång i medierna och att partiet gör en ökning i de senaste opinionsundersökningen.

Vi som är aktiva kristdemokrater är lite förbryllade inför undersökningar. Stämningen bland de aktiva i partiet är på topp och satsningar pågår för fullt inför Europaparlamentsvalet. Kontakter med allmänheten visar att vi är på rätt väg. Många kommer fram och kommenterar vår politik. Frågan är varför detta inte uttrycks mer i opinionsundersökningarna?

GP, DN, SvD, Kristdemokraterna

Ska vi förbjuda politiska budskap på radio och TV?

Det är inte så länge sedan det var förbjudet att sända annan radio och TV än den som var godkänd av staten. Detta uppmärksammas inte minst genom bioaktuella The boat that rocked där Richard Curtis beskriver inte bara musiken på det s k radiopiratskeppet, utan också den fara som statsmakten ansåg det vara om "vem som helst" fick tillgång till radiomediet.

Idag är det självklart att vi ska ha tillgång till många kommunikationskanaler både via radio och TV. Ingen vill väl förbjuda detta?

Däremot förvånas man över reaktioner då Kristdemokraterna beslutat att satsa på politisk reklam. Nu skriar förbudsivrarna högt. 

I DN redovisar Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund varför partiet vill satsa på reklam.

Självfallet är det inte så att vi har övergivit den hittills oöverträffliga metoden att vinna väljare, nämligen den s k "mun-mot-mun-metoden". Politiskt arbete sker bäst runt matborden, på arbetsplatserna och i samtal på "gator och torg".

Men vi använder oss också av andra sätt att kommunicera. Kristdemokraterna har ett budskap "som går hem i stugorna" . Tyvärr är det ofta så att andra partier har mycket större resurser och sätter ofta en negativ bild på oss kristdemokraterna.

Inför Europaparlamentsvalet laddar vi och kommer att använda alla medel, inklusive TV-reklam för att göra alt för att nå väljarna.
Vi har två bra skäl:
1. Ella Bohlin är en politiker som många gillar
2. Kristdemokraterna har ett program som behövs i Europa

Ella Bohlin, Kristdemokraterna,  TV-reklam, Dagen, SN, SvD, Expressen, intressant

Vem i hela världen kan man lita på?

Det blev många diskussioner igår om tillit och förtroende, men också om lögner och svek (Med anledning av Federleys utspel). 
Jag hävdar att en politiker kan inte bluffa, ljuga eller fara med osanning. Om man inte kan lita på att en riksdagsledamots ord gäller eller att en åsikt som skrivs på en blogg, ett uttalande på radion verkligen uttrycker vad en person menar, då får man nog hålla med Wiehes fråga från 70-talet: "Vem i hela världen kan man lita på?"

Det senaste bidraget är en "fejkblogg". Emanuel Karlsten beskriver på ett bra sätt faran med detta.

Fredrick Federley, Bloggportalen, Intressant, Politikerbloggen

Politiker som ljuger - hot mot demokratin

Idag ljuger en känd riksdagsledamot. Lögnen används för att bevisa en tes. I Kaliber bevisas att förtroendevalda säger en sak då de vet att mikrofonen är påslagen, en helt annan sak då de för en privat diskussion. Vad håller på att ske med vår moral?

Att vara politiker är att vara förtroendevald. Det innebär att man fått väljarnas och sitt partis förtroende. Väljarna litar så starkt på sina politiker att de är beredda att lämna över mängder av beslut till sina förtroendevalda.

En förutsättning för demokratin är att man kan lita på de som är förtroendevalda.

Idag ljuger riksdagsledamoten Fredrick Federley. Han menar att det är en bluff, inte en lögn. På sin blogg förklarar han varför han lurat media och en mängd bloggare, innan han kom ut med sin dementi. Själv läste jag det först på Text-TV.

Oavsett motiven så måste man ifrågasätta metoden. Ska en riksdagsledamot få ljuga?

Kaliber har fått stor uppmärksamhet då de visat att förtroendevalda officiellt säger en sak, men i praktiken står de för något annat. Då mikrofonen är påslagen, så  visar de att den förtroendevalde har ljugit.

Man kan diskutera den journalistiska metoden att spela in med dolda mikrofoner. Wallraffing som metod har alltmer accepterats av journalister i sin strävan att söka "sanningen".

Jag tycker att det säger mer om politikerna än journalisterna. Det verkar ha gått så långt att man inte längre kan lita på en förtroendevald.

Vi måste föra en etisk debatt om detta. Ett "JA skall vara ett JA" och ett "NEJ skall vara ett NEJ". Alla politiker är på något sätt en förebild och betraktas som ledare i samhället. Om ledarskapet smusslar och ljuger så sätter det en bild att det är OK. Att ljuga är aldrig OK.

Jag tycker att det är bra med personval. Då kan man kryssa en kandidat som man vill se som sin företrädare. Jag önskar att alla väljare noga går igenom kandidaterna och slutligen sätter kryss för en person som man litar på. De som inte står för sitt ord ska inte vara med i politiken.

Förr kunde man stryka en person på listan och därmed uttrycka sitt missnöje. Det kan man inte längre. Gör man så blir valsedeln ogiltig. Därför sätter man ett kryss för den som man gillar.

Nästa gång som Federley säger något: Är det en bluff eller något han menar? Han har verkligen själv satt en negativ bild på sig själv idag.

Jag delar inte Federleys metod, men onekligen har han fått stor uppmärksamhet. Här är några bloggar som kommenterat detta:

Aftonbladet, Krohniskt,  Politikerbloggen, DN, Jinges,

Är EU-valet ointressant?

Det spekuleras friskt kring deltagandet i det kommande Europaparlamentsvalet den 7 juni. Det finns en "spiraleffekt" som just nu verkar negativt.

Folk i allmänhet upplever inte att Europafrågorna berör - Medierna tycker att frågor som inte berör saknar redaktionellt intresse - De politiska partierna diskuterar andra frågor eftersom varken väljarna eller medierna verkar intresserade.

När få politiker talar om EU - desto färre blir diskussionerna kring köksborden och på arbetsplatserna - eftersom ingen för debatt så väljer medierna att ta upp andra frågor.

Samspelet mellan de politiska debatterna, det som rör sig i de dagliga diskussionerna och vad medierna tar upp ingår i ett "triangeldrama".

Vad behövs? En skandal som väcker medierna? Knappast önsvärt.

Min slutsats blir helt enkelt: Om inte de politiska partierna driver på Europafrågorna så blir det ingen annan som gör det.

Annars kommer vi nog att konstatera att vi går mot röstdeltagande runt 25%.

Europaparlamentsvalet, EU-valet


Politikerbloggar - vem är intresserad?

Det är märkliga slutsatser som DN gör efter sin s k granskning av politikerbloggar. De har granskat 83 av 349 riksdagsledamöter som bloggar. Slutsatsen är att det är ett minimalt intresse för politikerbloggar.

Vad baserar man detta på? Jo, man har mätt hur många som kommenterar på politikernas bloggar. Att läsa en blogg är en sak att kommentera en helt annan.

Slutsatsen av granskningen är häpnande. Att säga att det inte finns något intresse för riksdagsmännens bloggar på grund av att det är få kommentarer är knappast att anse som varken en nyhet eller grävande journalistik.

Om man hade baserat sin slutsats på antalet besökare på politikernas hemsidor så hade slutsatsen varit mer trovärdig, men det var inte alls det som granskningen handlade om.

Jag tror att det finns ett stort sug efter politikerbloggar och ju närmare valet vi kommer desto viktigare kommer de sociala medier att vara.

Påsk handlar inte om att fira kyckling eller hare

Det är miljoner människor runt om i världen som under påsken kraftfullt proklamerar: Han är verkligen uppstånden

I Sverige pågår en debatt om den kristna trons vara eller inte vara, och om det går att förena ett intellektuellt förhållningssätt med kristen tro.

Christer Sturmark och Jonas Gardell väcker stort intresse och frågan är om de inte bidrar till att fler söker sig till kyrkan.

Karin Långström Vinge, präst i Svenska kyrkan, menar i en artikel på Newsmill att många av Humanisternas krav är så självklara att vi alla håller med dem och att det finns anledning till att samarbeta mellan kristna och humanister. "vilket fall - om vi nu både humanister och gudstroende vill en bättre värld - varför inte samarbeta? Varför inte ta ett steg framåt och vara visionära och aktiva, istället för att låsa fast oss i gamla synder?"

Alf Svensson påminner i sitt inlägg att många av världens "stora" har trott på Gud. Många av dem är Nobelpristagare och har kunnat förena kristen tro med sitt vetenskapliga förhållningssätt.

Kerstin Vinterhed menar, till skillnad mot Gardell, att Kristus behöver inte alls befrias från kyrkan. Hon menar också att kyrkan har ett erbjudande: "När vissa så kallade "intellektuella" nu kommer ut som kristna är det ändå kanske just detta som talar till dem, en vördnad inför tillvaron som söker ett språk och en hemvist i den moderna tiden. Det kan kyrkan erbjuda".

En av dessa är Göran Skytte som under helgen skriver tänkvärt om både avkristning och påkristning i DN.

Försoning bland moderaterna

Dagens rubrik i lokaltidningen (SLA) handlar om försoning. Inte så mycket om påskens egentliga budskap, men ändå ett glädjebudskap. Moderaterna i Skövde har lagt ned stridsyxan och försoning i partigruppen råder. Det har varit en turbulent tid med många personmotsättningar.

I dag, mitt i påskhelgen, meddelas att försoning råder.

Jag gillar detta och hoppas att försoningstanken får spridning även utanför moderatgruppen.

Radio Skaraborg

Makt på rätt nivå

Ordet subsidiarietsprincipen är en riktig tungvrickare men innebörden är mycket viktig att diskutera. Det som följer nedan är ett inlägg som jag skickat till pressen i Skaraborg.

Makt på rätt nivå

En av de viktiga frågorna inför det kommande arbetet i Europa handlar om på vilken nivå makten skall finnas. Kristdemokraterna i Europa är en stark rörelse (utgör största gruppen i Europaparlamentet) och har blivit kända för sin strävan att alltid hävda subsidiaritetsprincipen. För oss svenskar är ordet knepigt att uttala, men utgör en av de viktiga principerna när vi ska besluta om vad en enskild människa eller land själva ska fatta beslut om.

Köksbordsdemokrati

Om det är möjligt att en individ eller familj själva kan bestämma så är det just denna nivå som ska ha makten. Valet av skola för barnen är inte en myndighetsfråga, utan det är barnen, tillsammans med sina föräldrar, som ska få välja utbildningsanordnare. En äldre invånare ska själv kunna göra sina val av utförare inom hemtjänsten. Subsidiaritetsprincipen hävdar att beslutet ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivå. Om beslutet kan tas vid köksbordet så är det att föredra än att någon tjänsteman fattar ett myndighetsbeslut

Ibland på Europanivå

Det finns frågor som individen eller familjen bör lämna till en annan nivå för beslut. Det mest typiska är beslut kring miljöärenden. I många fall är det så att Europanivån är att föredra framför den nationella nivån. Gemensamma regler skapar en förutsättning för att vi tillsammans tar ett ansvar för att skapa en bättre miljö. Här finns det en fördel om makten finns på en gemensam europeisk nivå.

Värna Sveriges makt

Många svenskar tycker att det som Europeiska Gemenskapen sysslar med är mindre angeläget att bry sig om och valdeltagandet i valen till Europaparlamenten har varit mycket låga. Det är mycket angeläget att vi engagerar oss, aktivt deltar och ser till att vi har goda representanter i Bryssel. Sverige behöver ett starkt inflytande i Europa och särskilt viktigt är det att vi hävdar vår nationella rätt till beslut. EU ska enbart besluta om sådant som rör de gemensamma frågorna. Kristdemokraterna menar att varje fråga ska ske enligt subsidiaritetsprincipen. En allmän uppmaning är att varje röstberättigad svensk noga tänker igenom vem som ska företräda Sverige de kommande fem åren. Bestäm dig redan nu att rösta i valet den 7 juni.

Conny Brännberg (KD)

Kandidat Europaparlamentsvalet

EuropaparlamentsvaletKristdemokraterna, Subsidiaritetsprincipen


Ibland tar politik lång tid

2005 lämnade jag ett förslag om Eget Val inom äldreomsorgen. På politikervis kallas det för motion. 2007 beslöt Kommunfullmäktige att säga JA till detta och gav uppdrag till omvårdnadsnämnden, som ansvarar för äldreomsorgen att införa detta. Några partier protesterade, men det blev JA.
Nu 2009 kommer frågan på nytt upp i Kommunfullmäktige och då blir det definitivt så att ett valfrihetssystem inom äldreomsorgen ska finnas. (Termen Eget Val är samma sak).

Sedan kommer de äldre så småningom att kunna göra sina val. Idén kom 2005 och de äldre kommer att märka av det troligtvis först 2010.

Detta är ett exempel på hur lång tid det kan ta. Men efter fem år kommer troligtvis många äldre att tycka att Kristdemokraternas förslag från 2005 ökar deras livskvalitet i form av att de själva får välja utförare inom hemtjänsten.

Trots lång tid är jag ändå glad över denna "seger"

Regeringen tar ansvar

Dagens besked från de fyra alliansledarna är mycket välkommet och visar att regeringen bryr sig. Vårt välfärdssystem är hotat på grund av finanskrisen och miljardsatsningen från regeringen kommer att underlätta en svår budgetprocess som pågår i kommuner och landsting/regioner. Läs partiledarnas debattinlägg i DN.

Göran Hägglund har ihärdigt drivit denna fråga och i sin roll som socialminister har han visat omsorg om den enskilda människan. Ännu en gång har han gjort ett mycket gott arbete i regeringen. Att Kristdemokraterna finns med i ledande ställning gör skillnad.

17 miljarder kronor är pengar som kommer att underlätta samtidigt som förändringar av det s k balanskravet är en välkommen nyhet. Man måste kunna "spara i ladorna" under de goda åren för att sedan använda det då de "magra åren" inträffar.

Göran Hägglund, Kristdemokraterna


Voffo gör di på detta viset?

När rumpnissarna inte förstår vad som utspelar sig i Ronjas skog så utbrister de: "Voffo gör di på dette viset? Den frågan måste jag idag rikta till en av de tidningar som jag prenumererar på, nämligen Dagen. I söndagskväll skrev webbreportern en märklig artikel där budskapet tycks vara att Göran Hägglund är beredd att regera tillsammans med SD. Några timmar senare på söndagskvällen kommer en annan artikel, denna gång från chefredaktören själv, som både tonar ned webbreporterns artikel, men framför allt beskriver varför Göran Hägglund uttalat sig som han gör. Jag får intrycket att chefredaktören agerat chef och gått emot en av tidningens tidigare publicerade artiklar. Att lyfta ut en artikel från nätversionen är nog väl magstarkt, men detta agerande tycker jag var mycket bra. Synd att vinklingen fortfarande ligger kvar som puff på startsidan.

Däremot undrar jag varför en skribent på tidningen Dagen drar denna slutsats av Göran Hägglunds uttalande. Att sätta rubriker kan ju skyllas på någon annan medarbetare men om man läser artikeln så det rätt så tydligt hur Dagen vinklar ett uttalande. Varför gör en reporter på detta sätt? Varför vill man rycka ut ett resonemang och vinkla det på ett sådant sätt att bilden blir att kristdemokraterna vill samverka med SD? Jag tycker att det är väldigt tydligt att Göran Hägglund sagt nej till ett samarbete, men beskriver hur ett besvärligt parlamentariskt läge kan inträffa. Skönt att Elisabet Sandlund klargjort detta och beskriver Hägglunds uttalande som en självklarhet.

Det är på detta sätt, när enskilda journalister vinklar sin artikel, som man förlorar tron på en redaktions objektivitet, utan snarare tror att det finns andra syften bakom agerandet.

Voffo gör di på dette viset? Det är nog en befogad fråga, trots allt.

(Webbartikeln publicerades 5/5 kl 13:07, chefredaktörens kommentar kl 20:29)

Free Dawit Isaak

Det har gått över åtta år sedan Dawit Isaak fängslades i Eritrea. Ingen rättegång har skett. Ja, inte ens en brottmisstanke har formulerats. Därmed heller ingen dom. Varför sitter han då i fängelse? Endast myndigheterna i Eritrea kan besvara den frågan. Därför är det modigt och föredömligt att fem chefredaktörer (Jan Helin, chefredaktör Aftonbladet, Kalle Jungkvist, chefredaktör Aftonbladet.se, Thorbjörn Larsson, chefredaktör Dagens Nyheter, Thomas Mattsson, chefredaktör Expressen och Lena K Samuelsson, chefredaktör Svenska Dagbladet) tagit initiativ till ett upprop som nu samlat mängder av namn. Det kan inte accepteras att en svensk medborgare (eller någon annan heller) frihetsberövas utan rättegång.

Vill du också skriva på uppropet? Läs mer. Eller klicka här för att skriva på. Tidningarna har också mängder av material kring Dawit Isaak. Här finns länkarna

Pastorn om jultomten

Vår pastor fick till det riktigt bra i dagens gudstjänst som inte alls inleddes med ett påsktema utan snarare om livet och vårt livsförhållande till jultomten.

Den första livsfasen - då är vi rädda för jultomten
Under den andra längtar vi efter tomten
Då den tredje fasen kommer är vi jultomten
Och under den fjärde fasen så ser vi ut som jultomten.

Det blev både skratt och fniss i bänkraderna. Predikan då? Jo, den handlade om "från ungdom till visdom" och om hur Ordspråksboken kan vägleda oss i livet så att det inte blir "från ungdom till dumbom".

Lärresa om demokrati i Europa



Demokratin måste erövras varje dag. Under de senaste veckorna har jag varit ute på omvärldsspaning och tagit del av frågor kring frihet, demokrati och mänskliga rättigheter. Friheten har ofta nåtts genom att mängder av enskilda människor har gått i bräschen för rätten att fritt få yttra sig, att få bilda politiska partier och möjligheten att själv få rösta mellan ett antal olika partier. Många har offrat sitt liv i denna kamp. I många av världens länder har vi idag demokrati och upplever frihet, men på alltför många ställen råder förtryck och frihetsinskränkning.

De senaste dagarna har jag varit i Bryssel för att möta parlamentariker och andra företrädare för olika EU-institutioner. Resan har varit tillsammans med de som kandiderar för Kristdemokraterna i valet den 7 juni. På bilden ovan samtalar jag med Ella Bohlin som är vår huvudkandidat till valet. Vi har fått massor av lärdomar och det känns skönt att vi kommit en bra bit på väg i det gemensamma europeiska samarbetet. Samtidigt är jag ännu mer övertygad om att demokrati är färskvara och vi måste erövra den varje dag.

Kristdemokraterna har idag en stark röst i Europa då vi utgör den största gruppen i parlamentet och vi fick möta en mycket inspirerad Anders Wijkman som förutom klimatfrågan också gav oss inblickar i vardagsarbetet som parlamentariker.

Girighet och naivitet

Jag lyssnade till en känd ekonom som uttalade sig om finanskrisen. Han menade att det är två huvudsakliga orsaker till den globala kollapsen på finansmarknaden. Det första menade han var girighet. Fler och fler förvaltare började att utlova fantasirika löften om avkastning och många ville vara med och tjäna pengar på kort sikt. Kunniga personer,med rejäla utbildningar bakom sig, agerade tvärt emot sin kunskap. Drivkraften var girighet. Det andra menade han var naivitet. Trots all kunskap så agerade man mer eller mindre som barn, kanske lite avundsjuka på varandra och en överbudspolitik rådde.

Inte minst den senaste tidens bonusskandalen handlar om girighet. Man kan få intrycket att många VDar har varit mer måna om att se om sitt eget hus än det företag som man fått förtroende att leda. Därför har också deras förtroendekapital reducerats och t o m totalt förbrukats. Det är nog en nyttig upprensning som pågår trots allt,

Nu ska man nog inte bara skylla på finansmännen. Det är alltför många av oss som konsumerat på lånade pengar. Elektronikbranschen som ju är överetablerad lovar ständigt: "betala först efter ett halvår", "ingen ränta" och sådant lockar många att handla även om man inte har pengar.

En god kristdemokratisk princip är förvaltarskap. Det innebär att man förvaltar och inte förbrukar.

Kristdemokraterna, finanskrisen, bonus


RSS 2.0