Tack för all uppmuntran!

Jag har fått så många positiva och värmande ord efter insatsen som ordförande på rikstinget. Det var ett rätt utmanande uppdrag att leda mötet med så mycket spänning i luften. Media hade ju verkligen hetsat upp det och använt termer som "strid" och "krig". Men tillsammans jobbade vi i ett stort team med att hålla ordning och reda och det hela avlöpte väl.
Det känns väldigt gott att få stöd och uppmuntran. Jag tror att alla behöver det och vi kan göra mycket mer för att sätta värde på varandra.

Jag var på en konferens där en norrman talade om svenska vanor och förundrade sig över att vi inte säger varma ord till varandra. Han menade att vi kan leva ett helt liv utan att egentligen säga sådant som vi känner för varandra. Men så när ni avlider, fortsatte han, så ordnar ni en stor fest. Då beställer ni de vackraste blomsteruppsättningarna, köper en svindyr kista, spelar den vackraste musik ni kan tänka er, tar på er fina kläder och äter god mat. Varför gör ni inte sådant medan ni lever? Varför väntar ni tills någon är död?

Släpp loss! Ge komplimanger! Uttryck positiva ord till varandra! Sånt säger en norrman till oss svenskar. Kanske något att ta efter.
Personliga åsikter