Filmproduktion och rymdforskning

Det är väldigt spännande att vara förtroendevald. Som politiker får man insikt och kunskap inom väldigt många områden. Tack vare att människor hör av sig, via mejl eller telefon eller pratar med en då man är ute och handlar får man en massa idéer och tankar på frågor som man kan ta upp som politiker. Ett annat bra sätt är att vara ute och besöka olika verksamheter.

Idag har vi regionfullmäktige i Vänersborg. Det är vårt "parlament" i Västra Götaland. Som politiker kan man agera på många olika sätt.

Idag valde jag att använda mig av s k interpellationer. Det är ett sätt att rikta en fråga till en ansvarig politiker. I dag blev det två sådana.

Förra regionfullmäktige diskuterade jag representation inom Film i Väst. I dag var det åter ett samtal om Film i Väst och jag hade ställt frågor om hur bolaget bidragit till att skapa arbetstillfällen i länet?

Den andra interpellationen hade sin upprinnelse i ett studiebesök på Volvo Aero i Trollhättan. Tillsammans med andra kristdemokratiska politiker (Riksdagsledamöter, region- och kommunpolitiker) fick vi en god inblick i den spjutspetskompetens kring rymdfordon som finns i Trollhättan. Detta besök ledde till att jag idag hade en diskussion om Sveriges roll i det europeiska rymdforskningsarbetet. 

Som förtroendevald blir man allmänbildad och förhoppningsvis är man med och skapar en god utveckling och förståelse kring utvecklingsområden. Idag blev det alltså både film och rymdforskning som var mina bidra till debatten i Vänersborg. 

Tranrekord - igen

Ett säkert vårtecken är ankomsten av tranor. I år slås det, återigen, rekord i antalet tranor. Du kan läsa mer på www.sr.se/skaraborg. Dagsnoteringen är 18.500 tranor. Mängder av besökare strömmar till "Konst-och tranriket Hornborga". En mängd entreprenörer välkomnar dig som vill besöka området.


Familjen - samhällets viktiga byggsten - även i Sydafrika

- Det är familjen som är det viktigaste för oss, menar 23-åriga Nolusofefe, när vi står i Khayelitsha, en av de gigantiska kåkstäderna i Sydafrika. Denna stadsdel i Kapstaden har minst 500 000 invånare, vissa menar att det snarare är en miljon.

När den 23-åriga dramastudenten beskriver sin uppväxt i det som många av oss skulle kalla slum, talar hon om kärlek, om de band som finns inom familjen och bland vännerna. Gång på gång talar hon om sin mamma och mormor och den betydelse som de har för att hålla ihop familjen.

Frågor om jämställdhet, demokrati och mänskliga rättigheter känns oerhört angelägna efter att ha varit i Sydafrika och samtalat med många människor om hur man bygger ett samhälle.

Det är två faktorer som kraftigt bidrar till problematiken; alkoholen och männen. Det är märkligt att vi glorifierar alkoholen på det sätt vi gör när den skapar enorma sociala orättvisor och utgör en grogrund för kriminalitet. Jag vet att det är skillnad på bruk och missbruk, men om fler avstod från alkohol skulle många må bättre. Männen då? Oavsett kultur så är det ett fördärv när män anser sig överlägsna kvinnor, Jämställdhet är en förutsättning för att skapa social välfärd. Övergrepp och förtyrck av kvinnor bygger på en falsk bild att män har rätt att utnyttja kvinnor.

Bilden av den starka kvinnan, som trots svårigheter håller ihop familjen, är den bild som Nolusofefe förmedlar. För henne står inte hoppet till någon regering långt borta. Det är hon och familjen som tillsammans skapar förutsättningar för en bättre morgondag.

Efter resan i Sydafrika är jag ännu mer övertygad om familjens betydelse för att bygga det goda samhället.

Familj, Alkohol, jämställdhet, fattigdom

På lärresa om demokrati och frihet

Den här veckan har jag varit i Sydafrika på en lärresa om betydelsen av demokrati och frihet. Vi har besökt massor med organisationer och insitutioner som arbetar med utvecklingen av Sydafrika. Vi har träffat människor från kåkstäderna som beskrivit sina liv före och efter befrielsen från apartheidpolitiken. 

Det blir mängder av reflekttioner under sådana här dagar. Många av de som vi mött använder kultur och idrott som verktyg för att åstadkomma förändringar.

Om det är något som framstår som tydligt så är det: Demokrati måste erövras varje dag. Starka krafter som vill förtrycka den enskilda människan gör sig ständigt påmind. Våld, övergrepp och utnyttjande av andra människor måste bearbetas i sin linda. Förebyggande arbete har stor betydelse.

Idag ska vi besöka Soweto och Apartheidmuseet.

Human Rights Day

I dag uppmarksammas Human Rights Day och jag har formanen att fa vara i Sydafrika och besoka Robben Island och fangelset dar Nelson Mandela var frihetsberovad. Igar var jag pa District Six Museum och hade ett intressant samtal med museipersonalen. Under apartheidtiden deporterades mangder av manniskor. De tvingades att flytta fran sina bostader for att lamna mark at andra. Da hette det att utvecklingen kravde detta.

Nu har museet en utstallning kring "Forced removals" och har en stor utstallning infor Fotbolls-VM. De staller fragan om vem som har ratt att krava att nagon annan tvingas att flytta for att en sportarena ska byggas? Overallt i Sydafrika dar fotbollsmatcherna ska avgoras sa byggs det. Museet forsoker att fanga den enskilda manniskans rost och gora denna uppmarksammad.

Human Rghts Day ar inte bara en symbolhandling for att peka pa allas lika rattigheter, men ocksa en rejal utmaning att vi alltid har fokus pa fragan. Den ar lika aktuell idag som nagonsin tidigare.

(Jag skriver detta pa en "engelsk" dator och darfor kraver det lite tankemoda att folja med...) 

Hägglund ryter i om fastighetsskatten

Striden om fastighetsskatten fortsätter. Idag på DN Opinion är det Göran Hägglund som fortsätter kampen mot den mest orättvisa skatten och kräver att hela taxeringssystemet ska avskaffas avseende småhus. Detta var en av de stora frågorna för Kristdemokraterna inför regeringsbildandet, men reformen blev inte så omfattande som partiet krävt. Fortfarande finns det skevheter i systemet och Villaägarnas förbund har kraftigt protesterat och framfört argument att över 100 000 hus helt enkelt är feltaxerade. Medförfattare till artikeln är också förbundsdirektören Hans Lemker.

Följande mening sammanfattar idén kring artikeln: Vår uppfattning är att det en gång för alla är dags att riva upp taxeringssystemet med rötterna, stoppa nuvarande godtycke och försvåra för de krafter som vill återinföra fastighetsskatt och förmögenhetsskatt på våra bostäder.

Stå på dig, Göran, och driv regeringen i din riktning. Du har ett starkt stöd över hela landet.

Kristdemokraterna, Göran Hägglund, Villaägarna, Fastighetsskatt, Intressant

Bloggare/skribenter om detta: Peter Andersson, P J Anders Linder,

Vem tar ansvar för vad? (Snus-frågans filosofiska grund)

En intressant fråga har blossat upp kring individens ansvar kontra samhällets omsorg om den enskilda människans beslut och handlingar. Ella Bohlin har genom att lyfta snusfrågan också startat en filosofisk debatt om några av Kristdemokraternas ideologiska utgångspunkter.


(Detta har föranlett mig att ge en längre förklaring till hur jag ser på denna typ av frågor. Är du intresserad av att veta hur jag som politiker resonerar så uppmuntras du att läsa vidare, fast då bör du vara rätt så rejält intresserad... Alltså lite varningstext inför resonemangen...)

Personalismen som är den filosofiska strömning där kristdemokratin hämtar sin inspiration har rötter både bland dåtida "större" tänkare och samtida uttydare.


Idéströmningen ger uttryck för att varje människa har och utövar ett socialt ansvar. I första hand är det individen som tar ansvar för sina egna handlingar. Samhället har ett andrahandsansvar och då lagstiftning ska användas ska det vara för det gemensammas bästa. Många idéströmningar utgår ifrån ett dikotomiskt ställningstagande och om man inte delar denna uppfattning blir det svårare att följa resonemangen. Att individen skulle stå i kontrast till kollektivet är en grov förenkling och en syn som få kristdemokrater delar. Det handlar om en annan dimension. Därför är det många av oss som är aktiva kristdemokrater som också har svårt att falla in i vänster-höger-skalan då vi inte kan definiera vår identitet i den typen av förenklingar.


Lagstiftning ska ske restriktivt då man utgår från att människan som en social individ alltid handlar utifrån sociala överväganden, vad får handlingen för konsekvener för mig personligen och för min omgivning.  Då personen är ansvarsfull anser samhället att besluten ska tas på den mest effektiva nivån, ofta uttryckt som subsidiaritetsprincipen. Men ibland måste samhället ta över denna beslutsrätt på grund av ansvarets omfattning och konsekvenser. Alkoholpolitik är ett område där detta förekommer. Staten, dvs de folkvalda, anser att de har rätt att begränsa individens frihet kring produktion och konsumtion av alkoholen utifrån ett perspektiv där man tar ansvar för helheten. Att det blir en konflikt mellan individen och samhället i sådana fall är uppenbart. Den representativa demokratin och synen på det allmännas bästa ger stöd för att t ex lagstiftning kan förekomma.


Utifrån ett ontologiskt betraktande av människan kan hon identifieras som egen och skild från andra. Hon har ett värde som är unikt och absolut. Hon är något annat än de andra och just ordet individ belyser detta då latinets indivisum betyder just odelbar. Samtidigt, som en social varelse, lever hon i en gemenskap med andra. Kommunikation kommer från communicare som betyder ungefär att man gör något tillsammans. Vi har mängder av ord från detta som kommun, kommunion, kommunitet och de sociala medierna kallas för "communities". Det finns en inre drivkraft hos människan att ta ett socialt ansvar. Ska man fundera kring detta epistomologiskt blir det svårare då de flesta positivistiska förklaringsmodeller inte räcker till för att beskriva människans komplexitet. Då blir det lättare att anföra t ex rationalistiska referenser och reducera människan till en materiell varelse. Det finns tjogvis av vetenskapsteorier som kan uttrycka detta. Människans värde blir då utifrån ett produktionsvärde (vad man kan uträtta), apoteksvärde (om man skulle sälja substanserna som om de vore preparat på apoteket), skönhetsvärde (betraktat utifrån de yttre fysiska egenskaperna) och många andra liknande resonemang, men ingen av dem uttrycker människans egenvärde, just detta att hon är unik.


Vem har då rätt att inskränka individens frihet? Den klassiska liberalismen försöker hävda att ingen kan detta och därför är "arm-längds-avstånd" ofta ett förhållningssätt mellan individ och stat. Det finns alltså en gnutta liberalism hos kristdemokraterna, men idémodellen som sådan har man lämnat. Konservatismen däremot har ett antal ingredienser som kristdemokrater ofta identifierar sig med, som t ex en universell etisk ordning som är opåverkbar och finns nedlagd i människan. Dygderna är ett exempel på detta och ur detta kommer folkrätten. Att människan är ofullkomlig har t o m blivit en av partiets bärande principer. Alltså att det finns värden som är och gäller. Samtidigt så finns det alltför mycket av bevarande och t o m bakåtsträvande i konservatismen för att kristdemokrater kan anamma denna ide´strömning fullt ut.

Vad finns det då inom socialismen som attraherar? Det är då främst betoningen av de andra och den solidaritet som uttrycks, nämligen att individen ibland får avstå från sitt eget ställningstagande och handlande för det gemensammas bästa. Detta har stor påverkan på en kristdemokrat, men ofta blir idéströmningen elitistisk och att ett centralt gäng sitter och bestämmer "uppifrån" och ovanför massorna. Faran med socialismen och "alla ska med" är att man då får ge avkall på det individuella ansvaret.


Konsekvensen av detta är att personalismen är en helt egen idérörelse, om än inte opåverkad av de stora strömningarna.


Så efter denna långa bakgrundsbeskrivning - hur ska man hantera snuset?


Ska samhället ta över individens möjlighet att själv få välja? Om man lagstiftar så blir det ju med automatik ett brott att bruka snus. De som ändå kommer att göra detta blir då brottslingar och betraktas som att de begått en kriminell handling.


Aristoteles som en av inspiratörerna kring personalismens utformning använde ordet fronesis och menade då ett allmänt klokskap. I sammanhang avseende kunskap menade han att detta stod för människornas allmänna bildning och insikt att lösa problem utan att man fått en medveten teoretisk träning för detta. Man "känner liksom på sig" att man ska hantera en fråga på ett visst sätt. Kristdemokrater brukar ofta uttrycka att man har en inre etisk kompass, alltså något i människan nedlagd som skiljer på rätt och fel, gott och ont. Människan har också en förmåga att göra aktiva val och varje handling är ett medvetet val. Då detta är gjort bär hon också själv ansvaret för dess konsekvenser.


Den som anser att riksdagen ska avgöra en fråga menar då att lagstiftning ska tillämpas. Allt som sker i riksdagen har med lagstiftning att göra. Den som anser att individen själv ska avgöra frågan menar då att andra verktyg än lagstiftning ska användas. Kunskap om för- och nackdelar med snusets vara eller inte avgör om individen ska använda det.


Är då kristdemokratin på väg att bli ett förbuds- och förmyndarparti? Inom de egna leden höjs ofta ropen på lagstiftning. Traditionellt sett har lag också handlar om brott. I sin tur har brott som ertappats bemötts med straff. Den som avviker från den norm som lagen föreskriver får då ta ansvar för sin handling. Att frihetsberövas anses vara ett av de värsta straffen som någon kan utsättas för. Samtidigt så kommer det lagar som mer beskrivs som "tandlösa knivar utan skaft". Bibliotekslagen är ett bra exempel på detta. Det ekonomiska balanskravet för kommuner och landsting är ett annat exempel och ropen om en civilkuragelag är ett nytt uttryck för detta.


Några av oss som anser att lagstiftning ska ske restriktivt ifrågasätter denna typ av uddlösa lagar, då de bryter mot idén om att straff kan utdömas.


Vad har då Ella Bohlin åstadkommit? Jo en intensiv debatt har dragits igång och ett antal "förbudsmänniskor" gillar hennes idé och "rör-inte-snuset" anhängarna planerar att gå samman och försvara rätten till sitt snus.


Är detta en viktig fråga? Om du har läst detta långa inlägg så har du i alla fall fått anledning, liksom jag, att reflektera över frågan.


Jag har valt att inte snusa. Det är ett beslut som jag baserar på ett antal rationella argument och således berörs jag inte som individ av debatten. Men som förtroendevald kan jag komma att tvingas göra ett ställningstagande i frågan och måste frågan få ett svar. Även av mig. Nu hoppas jag att det aldrig blir en fråga. Jag skulle önska att ingen ville snusa, men jag kan ändå konstatera att ett antal individer väljer att stoppa in en prilla. Av vilken anledning ska jag försöka stoppa dem från att göra detta?


Har då Ella rätt eller fel? Tjaa, en dikotomist måste ju besvara frågan och eftersom jag har svårt att se världen i denna typ av förenklingar så måste jag personligen passa. Mitt svar skulle bli "det beror på"... Fegt eller helt enkelt så att detta inte är en fråga för politiker att avgöra! Ella har i alla fall lyckats att få igång en debatt. Det är få politiker förunnat.


Expressen, Kristdemokraterna, personalismen

Många godbitar i kulturutredningen

Förnyelseprogrammet som Kulturutredningen föreslår innehåller många positiva delar. Jag vill kort kommentera någa av förslagen.

1. Estetiska läroprocesser. Kulturutredningen lyfter fram vikten av kultur i skolan. Som Sveriges största arbetsplats är den också en stor kulturinstitution och eftersom alla barn finns i grundskolan har den självklart ett stort ansvar. Men även de estetiska ämnena har stor betydelse i gymnasieskolan. Förhoppningsvis har Kulturutredningen också satt sina spår inom utbildningsdepartementet inför den kommande gymnasiepropositionen.

2. Kultur och hälsa. För några år sedan myntade jag begreppet "Kultur på recept". Tyvärr var inte tiden mogen för att få en kulturell motsvarighet till "Fysisk Aktivitet på Recept" (FAR). Min idé behöver nog beforskas mer innan en kulturell förskrivning kan bli en realitet både som förebyggande och behandlande insatser. Det är glädjande att läsa kulturutredningens bestämda uppfattning att kultur har betydelse för hälsan. 

3. Civilsamhällets betydelse. Utredningen lyfter också fram civilsamhällets betydelse. Man ska inte på något sätt negligera institutionernas ansvar och betydelse, men dagligen är det tusentals människor som i föreningsform utövar eller tar del av ett rikt kulturliv runt om i landet. Idén om att gå vidare med överenskommelser likt de som åstadkommits inom det sociala området är tänkvärt.

4. Trossamfunden som kulturbärare. För mig som företrädare och engagerad i frikyrkan är det verkligen ett erkännande när en statlig utredning slår fast att "trossamfunden spelar en betydelsefull på kulturområdet". Det är ett erkännande att även kyrkor är viktiga kulturbärare. Ofta talar man om musikskolans betydelse för det "svenska musikundret" men jag undrar om inte kyrkorna också haft stor betydelse för alla de unga, duktiga förmågor som agerar på scenerna.

Portföljmodellen är också ett erkännande att vi kulturpolitiker i kommuner och regioner (landsting) kan ta ett stort ansvar. Detta har jag skrivit om tidigare och kommer säkert att återkomma till igen. Min tolkning är att detta innebär att vi går till en nationell kulturpolitik där tre offentliga parter kommer överens om medlen till kulturen. Vi har kommit en bit på väg i Västra Götalandsregionen och hoppas att nu få vidareutveckla vår modell.

Jag återkommer om fler synpunkter av kulturutredningens förslag.

kultur, kulturutredningen, estetiska processer, trossamfund, civilsamhället


Interpellationer om rymdforskning och filmproduktion

Det finns många sätt som man kan driva politiska frågor. Idag skriver jag interpellationer.

 För en tid sedan var vi på studiebesök på Volvo Aero i Trollhättan och tog del av deras forskning kring rymdteknik. Detta resulterar nu i att jag följer upp besöket och skriver en interpellation till nästa regionfullmäktige.

Förra månaden ställde jag en fråga om alkohol eller inte vid representation. Jag är rätt så ensam om, verkat det som, att tycka att man kan representera utan alkohol. Det blev en rätt eldig debatt och några var riktigt sura på mig för att jag tar upp sådana frågor till allmän debatt. För mig är det viktigt att att man verkligen diskuterar vad skattebetalarnas pengar går till. Då handlade det bland annat om hur möten går till i filmbranschen. Nästa regionfullmäktige så blir det ännu en "filmfråga", men nu skriver jag om vilken betydelse som Film i Väst, vårt egna filmproduktionsbolag, har haft för näringslivsutvecklingen.

Man vet aldrig i förväg vilken uppmärksamhet som en interpellation kommer att väcka. Förhoppningsvis är det fler som inser att vi kristdemokrater är engagerade inom alla verksamhetsområdet. Att utveckla näringslivet ger förhoppningsvis ökade intäkter och dessa behövs för hälso- och sjukvårdens verksamhet.

Bonuspudel - finansvalparnas nya tävling

Nu gäller det tydligen inte att tävla om vem som tjänar mest, utan snarare vem som avstår mest. Det görs lite "pudlar" här och var i finansvärlden.

Det behövs en ordentlig diskussion om etik i näringslivet (även inom politiken). Finanskrisen som drabbar världen består till stor del av girighet. Snabba klipp, bolagsslakter, hög spekulation och den ena fondstrategin efter den andra har lett världen in i en oanad kris.

Därför är det sunt att bolagsstyrelserna nu tvingas att föra en etisk diskussion. Är det rimligt att en direktör ska få flera miljoner i bonus, när man tusentals arbetare får sänka eller frysa sina löner.

Varför gör då finansmarknaden en "pudel"? Till stor del beror det på en stark opinion. Om det är något som bankdirektörer förstår sig på så är det hotet om att kunderna ska flytta sina pengar. Detta kallar vi konsumentmakt. När en enskild människa gör sin röst hörd så har det betydelse.

Det är nog trots allt ett sundhetstecken att många gör en "pudel". Nu gäller det att se till att det inte blir några andra "fringe benefits" som tar över istället för bonussystemet.

Kristdemokraterna talar ständigt om vikten av etik. Fler börjar nu inse att den "inre kompassen" har stor betydelse.

Aftonbladet, DN, SvD, Dagen, GP, Bonus, Kristdemokraterna, etik, intressant

Stort idé-flöde på kristdemokratiskt kulturrådslag

Det blev en livlig diskussion då kristdemokratiska kulturpolitiker möttes i riksdagshuset för ett kulturpolitiskt rådslag. Keith Wijkander som varit huvudsekreterare för Kulturutredningen höll en mycket intressant beskrivning av processen kring utredningen och dess förslag.

Dan Kihlström, kristdemokraternas representant i riksdagens kulturutskott stod som värd för dagen som initieras av ett samarbete mellan den kristdemokratiska SKL-gruppen (Sveriges Kommuner och Landsting) och riksdagsgruppen. På så sätt kunde kommunala, regionala och nationella kulturpolitiker mötas för att dryfta angelägna frågor inom dagens och morgondagens kulturpolitik.

Mia Frisk, som är ordförande i Jönköpings läns Utildnings- och kulturberedning och jag som är vice ordförande i Västra Götalandsregionens kulturnämnd stod som inbjudare tillsammans med Dan Kihlström. Både jag och Mia har deltagit i referensgrupper som regelbundet träffat Kulturutredningen.

Det blev en frisk debatt om både stort och smått. Vi fick med oss mängder med idéer kring den fortsatta beredningen av remissprocessen av Kulturutredningen som pågår fram till 19 maj.

Utan att gå händelserna i förväg kan man säga att tolkningen av samtalen var t ex:
- Gå vidare med portföljmodellen
- Fundera kring de föreslagna målen och se om man inte ska uttrycka en "inriktning/färdriktning" snarare än abstrakta mål
- Gör en närmare koppling mellan kultur och hälsa
- Klartecken för fortsatt stöd för folkbildning
- Framgång att trossamfunden lyfts fram av utredningen
- Fundera vidare kring finansieringsmöjligheter från spelmarknaden
- Gå vidare med den statliga samordningen
- Stärk det civila samhällets betydelse för kultur

Dessutom blev det många inspel inför det kommande kommunala handlingsprogrammet inför valrörelsen 2010.

Mia avslutade dagen med att informera om att kristdemokraternas partistyrelse besluta tillsätta en arbetsgrupp för att utforma ett kulturpolitiskt handlingsprogram som hon ska vara ordförande för.

Deltagarna reste hem med inspiration och utmaningar att arbeta vidare med de kulturpolitiska frågorna.


...får leken tåla...

Ibland är det tufft att framföra sina åsikter. Det gamla ordspråket "den som ger sig in i leken får leken tåla" gäller i hög grad för oss som är politiker och bloggare. Samtidigt är det väldigt stimulerande att få reaktion på det man säger eller skriver. Ju fler påhopp man får desto mer får man skärpa sin argumentation. Den som gnäller för att han får motreaktioner är inte mogen för debatt.

Yttrandefriheten är något vi ska värna. Samtidigt bör det vara "hyfs och fason" i debatten. Många bloggare tar till väl hårda "råsopor" och ett något hövligare språk kan ibland behövas. Men att debatten rasar är ett positivt tecken. Många vill vara med och ge uttryck för sina åsikter.

Jag har många gånger citerat travesteringen av Martin Luther Kings tankar om den verkliga tragedin med debattörer eller rättare sagt de som inte deltar i debatten. "Den stora tragedin är inte de onda människornas brutalitet utan de godas tystnad".

Bloggvärlden ger oss chans till snabb respons. Det som många tidigare sagt vid frukostbordet när man läst morgontidningen uttrycker man nu på nätet och når direkt massor med människor.

Min svärfar brukade tala om att han tycker om fisk, men rensar och slänger bort rätt så mycket av fisken innan han äter den. Därmed menade han att det finns mycket som är av sådan karaktär att det bäst hör hemma i soptunnan, men ändå kan det finnas något gott i det hela. Så är väl Internet - det finns en hel del skräp, men det kan man ju avstå ifrån och ta vara på de goda delarna.

Yttrandefrihet, Debatt


Skolmassaker igen - vad man sår får man skörda

Ännu ett ohyggllgt och oförklarligt våldsdåd har ägt rum. Denna gång är det tyska Winnenden som är en stad i chock. Varför en 17-åring skjuter ihjäl 13 personer (några medier rapporterar 15) och orsakar livslångt lidande för många fler är nog en fråga som vi aldrig får svar på.

Jag har ägnat stor del av mitt liv åt att resa runt och föreläsa och samtala med föräldrar och skolelever om mediers påverkan. Det finns en stor "avtrubbningseffekt" då vi tar del av våldet i medierna. Den avsky som våld och krig borde föranleda har omvandlats till underhållningsvåld. Då en familj ska ha en filmkväll är det inte ovanligt att våld och övergrepp ingår i utbudet.

Vilka signaler skickar det till unga människor om vi betraktar våld som underhållning? Om man blir belönad i spelen ju fler man skjuter eller kör på, vad säger det om attityden till våld och ansvarslöst bilkörande? Om man ständigt ser hur man slår på en annan person, utan att det ger synliga skador, kan då barn få intrycket att kroppen tål så mycket stryk som skildras i filmen? Om man ser att många får makt genom att använda vapen, ger det då en signal att även jag blir stark om jag har tillgång till vapen?

Denna typ av frågor har inga exakta svar, men måste ställas.

Jag är övertygad om att det fins en lag om sådd och skörd. Det man sår får man skörda. Om man ständigt tar in en massa "skräp" i sin inre sinnesvärld, är det lätt att detta blir en del av ens egen norm och att en "avtrubbning" sker.

De flesta barn tycks kunna skilja mellan fantasi och verklighet. De flesta som ser underhållningsvåld går inte ut och sparkar ned sina kamrater. Men tyvärr finns det alltför många som inte klarar av att inse konsekvenserna av sitt handlande.

Jag tror inte att den tyske 17-åringen insåg vilket enormt lidande han skulle orsaka genom våldshandlingarna i Winnenden. Hade han förstått detta och haft förmåga till empati, hade han aldrig tagit med ett vapen till skolan och tragedin aldrig ägt rum.


GP, Dagen,  Skolmassaker, SvD,  DN, Kristdemokraterna


Ny skattechock för bönderna

LRF är på krigsstigen och rasar mot tankarna på en höjd dieselskatt. Lars-Göran Pettersson, förbundsordförande för Lantbrukarnas riksförbund (LRF) hävdar att det är "en krigsförklaring".

Många bönder har stora förhoppningar till alliansregeringen. Vi har lovat att verka för att svensk jordbrukspolitik inte ska ha en sämre konkurrenssituation än sina europeiska kollegor.

Inför den kommande klimatpropositionen kommer troligtvis stora grupper i samhället att få dra sitt strå till stacken. Det är också min bedömning efter att ha samtalat med ett antal jord- och skogsbönder att det finns en stor förståelse för en miljöanpassning av jordbruket. Inom den "gröna näringen" finns förutsättningar också för att skapa tusentals nya jobb.

Däremot anser nu bönderna att en höjning av dieselskatten och andra skattehöjningar skulle slå hårt mot näringen, men också mot oss konsumenter.

Den stora risken med en försämring av det svenska jordbrukets möjlighet att konkurrera är att många konsumenter kommer att välja billigare produkter från andra länder. Om detta blir fallet så är ju idén med att förbättra miljön i Sverige rent kontraproduktiv då den globala miljön försämras.

Bönderna ryter till och regeringen har chansen att fundera ett varv till innan riksdagen tar beslutet.

Frågan har många dimensioner och behöver en ordentlig debatt. Min uppfattning är att den svenska jordbruksrörelsen är mycket intresserad av att delta i klimatsamtalen och ett fortsatt samtal är önskvärt.

LRF, Klimatproposition, SvD, Dagen

Fisk ökar intelligensen?

Ät fisk en gång i veckan och du blir smartare!

En ny vetenskaplig studie (publicerad i Acta Paediatrica) pekar på att tonårsgrabbar som äter fisk minst en gång i veckan har inverkan på intelligensen.

Forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg (Maria Åberg o Kjell Torén) ställde frågan om matvanor till 9260 pojkar i 15-årsåldern.

När pojkarna mönstrade tre år senare gjordes testerna som visade att de som ätit fisk minst en gång i veckan
hade högre resultat avseende verbal, visuell-rumslig och kombinerad intelligens.

Möjligtvis kan en förklaring vara att de långkedjiga fleromättade fettsyrorna som finns i fiske påverkar den kognitiva förmågan positivt.

Min mamma och mormor sa alltid att man blir klok av att äta fisk. Nu får de stöd av vetenskapen.


Vi behöver varandra

Vi gör varje dag en mängd val. Några är väl genomtänkta, andra mer slentrianmässiga. Vi kan välja att göra goda insatser och vi kan välja att avstå från att ställa upp för en medmänniska.

Jag har engagerat mig som politiker därför att jag vill åstadkomma förändring. Jag vill ta ansvar och visa att jag bryr mig om samhällsutvecklingen.

Kristdemokraterna har skapat en devis - Trygghet i det lilla är trygghet i det stora. Med det vill vi betona att stora beslut börjar ofta med små steg. Vi vill skapa ett samhälle där vi har gemenskap med varandra.

Så här inleder Göran Hägglund sin berättelse om trygghet: "I ett tryggt samhälle bryr vi oss om varandra. Vi har tid, ser varandra och vågar sätta gränser. Vi lever i gemenskap - och växer i ansvar, i det stora och i det lilla. Det ger mod att stå upp och hjälpa me skapdmänniskor. Tillsammans skapar vi det goda samhället. Varje dag kan vi göra skillnad - samtidigt vet jag att mitt värde som människa inte består i hur mycket jag kan uträtta - jag är värdefull just som jag är."

Vill du läsa mer: www.kristdemokraterna.se.

Göran Hägglund, Kristdemokraterna, Trygghet


London är en stor storstad

Jag har haft förmånen att vara med en delegation från Västra Götalandsregionen som varit på studiebesök i London. Vi har mött företrädare för kulturlivet, både administratörer, byråkrater och kulturutövare. Man slås av att London är en stor stad. Där finns i princip allt inom kultursektorn och det var mycket intressant att lyssna till hur engelsmännen ser på kulturen. De allra flesta engelsmän stöder regeringens satsning på kultur (73%-ökning av medel sedan 1997) och anser att skattemedel ska även i fortsättningen utgöra basfinansieringen. Att London är ett kreativt centrum syns på väldigt många sätt och inte minst är kulturturismen en väsentlig del av reseanledningarna. Under de här dagarna var det stort fokus på Michael Jacksons planer på att ge konserter i sommar. Bara tanken att lägga ett antal konserter till samma arena kommer att locka mängder av besökare.
Intrycket var att man arbetar strategiskt, är väldigt noggranna att målsätta och utvärdera. Dessutom flyter det in en hel del pengar också via National Lottery.
Många talar om the Creative industry och vikten av att tjäna pengar på kultur. Kändes som att det var helt OK att säga detta, vilket inte alltid är fallet i Sverige. Här finns, tyvärr, fortfarande en syn på att konstnärer ska vara något av ett "kall".

Slutsats: Resan gav oss många erfarenheter och värdefulla insikter.

Ledarskap prövas i kris

Man märker tydligt vilka ledare som håller måttet när det blåser. Det sägs att ledarskap prövas i kris. Oron är stor inför den finansiella tsunamin som drabbar oss alla. Många vänder sig till samhällets ledare och vi kan konstatera att några klarar uppgiften elegant och andra visar uppenbara brister i sin förmåga att leda.

En ledare som klarar att visa trygghet, peka på en tydlig väg ut ur eländet, tala sig varm för att det finns ett ljus bortom den mörka tunneln, en som inte fastnar i dagens situation; det är en sådan ledare som vi alla vill följa.

Opinionsmätningarna duggar tätt och det politiska ledarskapet testas dagligen.

I fädrens spår - för framtida segrar

När många kommer att höra om Vasaloppets slogan kanske man också kan reflektera över "fädrens spår".

Det är tidigare generationer som slitit och släpat för att åstadkomma dagens välfärd. Välfärdssamhället är uppbyggt av våra fäder.

Då kan man fundera över hur vi behandlar dem idag? Vilket värde och värdighet ger vi våra äldre?

Någon har sagt att svenska kor har rätt att få vistas ute i friska luften, men denna rättighet har inte våra äldre som kan tvingas sitta inom hus i flera år.

Det finns mycket som behöver ändras kring synen av våra "fäder" annars blir det knappast några framtida segrar. Ett samhälle som inte tar hand om sina äldre är knappast ett civiliserat samhälle.

Känns skönt att Kristdemokraterna har Maria Larsson i spetsen för alliansregeringens förändringar inom äldrepolitiken.

RSS 2.0