Brännbergs Blandningar

Jag vet att jag är part i målet. Jag kampanjade hela valrörelsen för att alliansregeringen skulle bli omvald. Min bedömning var att vi hade en trygg, kompetent och regeringsduglig ledning för Sverige och särskilt framstod denna som skicklig när man jämförde svensk ekonomi med andra europeiska länder. Trots en gigantisk internationell finanskris klarade sig Sverige utan större smällar. Detta handlar till stora delar om att regeringen hanterade oerhört komplicerade processer på ett föredömligt sätt.

Nu har ett nytt gäng tagit över. En tydlig förskjutning i politiken har redan märkts. Jag vill nämna några områden som oroar mig.

Det är mycket tydligt att medborgarnas valfrihet minskar. I större utsträckning fattar politiker beslut som påverkar medborgarna. Alliansregeringen arbetade med att fler val skulle göras hemma vid köksbordet. Nu blir det alltmer centrala beslut som medborgaren inte själv kan påverka.

Samhället är mycket större än staten. Det civila samhället, dvs allt det som görs ideellt, är en viktig del av helheten. Alliansen arbetade med att lägga över större ansvar på de civila samhällsaktörerna men nu sker en tydlig omsvängning. Ett konkret exempel är idrottsrörelsen. Under valrörelsen lovade S och MP att idrotten skulle få ökade anslag. Nu när budgeten är presenterad visade det sig att det inte komma någon ökning. Här hade man lovat men det blev tvärtom. De stora samhällsinsatser som idrotten utöver, särskilt mot barn och unga, anses inte som angeläget. Att idrottssverige är besvikna är uppenbart.

Jag är kristdemokrat och har varit stolt över Stefan Attefalls satsning på trossamfunden. Nu vet vi att regeringen inte anser att trossamfunden ska få behålla de ökade anslagen utan en stor nedskärning föreslås. Attefall menar att detta är "en krigsförklaring mot trossamfunden". Jag hörde under valrörelsen många kristna säga att de inte ansåg att Kristdemokraterna förde deras talan. Nu undrar jag om det blev bättre för landets kristna när man petade bort KD från regeringen?

Avdrag för gåvor till välgörenhet

Inte heller kommer avdragen för gåvor till välgörenhet att få vara kvar. Alliansregeringen ville genom denna satsning visa att man tror på det arbete som välgörenhetsorganisationer utövar. Även om det inte var några stora skatteavdrag som man fick göra så var det ändå över 300 000 svenskar som var med om det. Detta var en signal om att vi ska visa solidaritet, men att göra det via egna plånboken. Nu försvinner denna möjlighet helt.

RUT-avdragen

Att få avdrag för hushållsnära tjänster var mycket uppskattat. Dessutom innebar det att många "svarta" jobb blev "vita". Här har många personer som tidigare haft svårt att få arbete äntligen lyckats få en anställning. Nu anser regeringen inte att man ska satsa på detta. Däremot får ROT-avdragen vara kvar. Trots att jämställdhet är ett ord som både S och MP gärna använder visar man nu att de branscher där kvinnor fått en särskild möjlighet att utvecklas inom ska inte få fortsätta med liknande skatteavdrag, medan däremot de som bygger om kök och badrum ska premieras. Ligger det inte ett märkligt genusperspektiv bakom detta?

Unga personer riskerar arbetslöshet

Alliansregeringen såg till att underlätta för arbetsgivarna att kunna anställa unga människor genom reducering av arbetsgivaravgiften. Detta har skapat riktiga jobb för många unga. Nu ska detta istället omvandlas till praktikjobb. Detta kommer att orsaka högre kostnader för alla arbetsgivare. Bara i min egen kommun innebär detta ca 6 miljoner kronor i högre lönekostnader för de kommunalt anställda. Dessutom är trainee- eller praktikjobb inga "riktiga" jobb. De är mer av en sysselsättningsåtgärd. Men vi vet att även unga människor vill ha riktiga jobb, kunna betala sina egna räkningar och ta ansvar. Att nu bli ändå mer beroende av statens agerande för att ha någonting att göra känns som helt fel väg att gå.

Regeringen har knappt kommit igång men färdvägen är redan så tydlig att den inte stämmer alls med den ledning som jag vill ha för Sverige. Nu finns det två större alternativ. Vi låter regeringen fortsätta att förändra till det sämre under de kommande fyra åren. Det andra alternativet är att nu se till att regeringens budget faller och att det blir ett extraval till våren. Då får svenska folket en ny chans att säga sitt. Jag tror att ett nyval skulle ge alliansen och inte minst Kristdemokraterna en ny chans att få berätta sin story om varför medborgarna ska få mer pengar i plånboken genom sitt eget arbetes intäkter, varför det är viktigt att individen får ta ansvar för sina egna beslut och varför det civila samhället ska få spela en stor roll och att inte staten är allenarådande.

 

Ett extraval skulle bli en berättelse om ideologi och grundläggande tänk för hur man bygger det goda samhället. Det tror jag Sverige skulle må bra av.