Chaplin - en föreställning som ger kalla kårar

Uppsättningen av Charlie Chaplin på GöteborgsOperans Skövdescen ger både tillfällen till många skratt, men också en rejäl eftertanke. Lars Hjertners tolkning av Chaplin är suverän. Leo Cullberg har gjort ännu ett porträtt av en kändis som också ger något av en bitter eftersmak. Cullbergs tolkning av Marilyn Monroe var ocskå en balansakt mellan den "offentliga" kändisen och privatpersonens inre dilemma.

I Charlie Chaplin dyker en mörk fläck ur vår samtid upp, nämligen svartlistningen och kommunisthetsen då McCarthy härjade som värst. Föreställningen visar offret Chaplin på ett sätt som inte gör någon i publiken oberörd. Hur kunde denna "narr" och "pajas" bli ett hot mot en nation? Varför drev man bort en av de mest hyllade och uppskattade artisterna?

Teatern har en märklig kraft att ena sidan locka fram skratt så att tårarna trillar och i den andra stunden ge en otäck känsla i maggropen som markerar avståndstagande och vånda över "att sådant kan få förekomma". Samtidigt så är väl detta ett tecken på god artistisk kvalitet att kunna förmedla dessa diametrala känslor.

Med andra ord; Gå och se föreställningen!
Politik - mina tankar