Kyrkan måste sluta fred med religionskritikerna

I DN finns en intressant debattartikel. Den är skriven av två företrädare för "motsatta lag". Men rubriken ger sken av att det bara är den ena parten som ska sluta fred.

Artikeln handlar om de spänningar som visats i debatterna mellan kristna och humnaister. Christer Sturmark är sekulariseringens baneförare i Sverige, och har ofta uppfattats som hatisk och attackerande av kristna värden. Nu verkar han göra en slags pudel. Artikeln är skriven tillsammans med prästen Annika Borg. Deras point är att istället för att tala om det som skiljer finns det så mycket som förenar att det är bättre att fokusera på detta.

Jag läser detta när jag är på väg till en utbildningsdag för att bland annat tala om Kristdemokratin som en sekulär kraft och ett icke-konfessionellt parti. Många har svårt att skilja mellan kyrkans roll och partiets. Stor del av väljarbasen är konfessionell men partiet är inte det.

Jag tänker på denna distinkttion då jag läser artieln. Det finns något som förenar alla människor, vi kan kalla det för naturrätten eller som artikelförfattarna "de universella mänskliga rättigheterna". Vi har ett gemensamt behov av att bygga det goda samhället. I en tid då mänskliga rättigheter ständigt kränks är det värt att fundera hur vi kan formera våra styrkor snarare än att använda kraft och energi att "bråka" med varandra.

Det känns som att två företrädare, prästen och gudsförnekaren, vill röka fredspipa och fokusera på gemensamma värden. Det låter lovvärt.

Personligen kan jag inte låta bli att fundera kring begreppet "sekulär humanism". För mig är det oerhört främmande att använda denna typ av terminologi och därmed också anse att det finns en kristen humanism. Men tydligen går det inflation i begrepp och behov av förtydligande epitet är tydligen nödvändiga.


Kommentarer
Postat av: Nymax

Humanisternas problem med att få genomslag för sina strävanden i riktning mot sekularitet och föralldel humanism har varit samma som för alla andra grupper i Sverige som i grunden står för dessa värden. Hur göra för att inte "kränka" eller på annat sätt uppröra fundamentalisterna?



Jo, man slår sig själv på käften. "Sig själv" i Humanisternas fall består av en grupp som egentligen, i grunden delar (eller ur DN-skribenternas perspektiv borde dela) grundsyn med dem: svensk kristenhet.



På samma sätt dänger alla möjliga grupperingar som egentligen delar värdegrund, uttryckt i en - tyvärr allt mera fundamentalistiskt underställd - lagstiftning på sina parallellgrupper.



Beteendet uttrycker följande: hjälp, vi vet inte vad vi ska göra för att få stopp på de fundamentalistiska gruppernas alltmer högljudda krav.



Så har en i grunden enad vilja, splittrats av sin egen oförmåga att upprätthålla sig själv.



Är det inte bra att man nu - två representanter från var sin grupp som tidigare ej kunnat samsas - äntligen slutar dänga på varandra och börjar resonera sakligt, analytiskt och målinriktat?



Tiden är mogen.

2011-09-10 @ 20:01:39
URL: http://nymax.wordpress.com/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0