Redan fjärde advent
Ju äldre jag blir desto snabbare tycker jag tiden går. I somras då vi återvände efter semestern och börja planera höstens aktiviteter så kändes det långt till jul. Vips så är vi där. Häromdagen fikade jag med en 92-åring. Han menade att dagarna raskt försvinner förbi. Han hann inte med allt han ville göra, men var glad över att detvinte var snö, eftersom han gärna slipper snöskottning.
Jag tillhör de personer som "lever efter almanackan". Vi planerar och förbereder för händelser framåt i tiden. Men ingen har något löfte om en morgondag. Det gäller att leva i nuet. Carpe Diem!