De har koll på framtiden
Den här veckan har jag haft förmånen att få vara med på några konferenser, visserligen helt olika, men de hade det gemensamma att några av Sveriges mest kända föreläsare talade om framtiden.
I tisdags lyssnde jag till Kjell A Nordström som talade om globalisering och information. Han menade att livet är globaliserat och att vi hör samman. De enda krafterna som är emot globaliseringen är högerpartierna som talar om gränser, i svenskt fall om "svensk kultur" och de verkar snarare protektionistiskt än att verka för ett "öppet landskap" där tankar och idéer flödar fritt över alla typer av gränser. Enligt professsorn har detta mycket att göra med tillgången till information. Vi har numera tillgång, ofta fri tillgång, till kunskap som förr enbart förmedlades på våra lärosäten. Därför framhöll han också att värdet på en högskoleexamen har aldrig varit lägre än idag. Det som skapar och förändrar är en inre drivkraft. Han byggde sitt anförande på orden "artikulerbar kunskap" och tyst kunskap. Den första kan man lära sig på universitet och det gör också väldigt många, men nya idéer skapas inte av eleverna på Handels eller i de traditionella storbolagen.Innovation är något helt annat och hör hemma hos de som använder sin tysta kunskap, de ser, iakttar och agerar. Kjell A Nordströms föredrag satte igång en tankeprocess, men också en vilja att vilja vara med och förändra.
Det andra lysande föredraget var av Troed Troedssom, som själv beskriver sig som paradigmmäklarre. Han var också inne på tankar om information och kunskap. Han menade att under lång tid har vissa saker, t ex förmågan att bygga bilar, funnits hos några få företag. Där nämnde han Saab som ett exempel. De kunde bygga bilar. De visste att de kunde bygga bilar. Men det som de missade, enligt Troedsson, var att inse att också många andra kunde bygga bilar. Bilar som var nästan eller lika bra. Eftersom det fanns så många bra bilar på marknaden var det svårare att förklara varför man skulle köpa en Saab. Värdet på en vara är då den har en attraktion på marknaden. Värdet på ett yrke är då det är få som kan eller vill göra det och i stället är beredda att betala för det. Han gav en mycket enkel men illustrerande illustration. En kör bussen och 49 betalar för att de blir körda. Med detta ville han visa att vi är beredda att betala för det som har ett värde för oss. Det vi själva kan klara av är vi inte beredda att betala för. Han var också inne på det politiska området och levererade några träffande kommentarer, bland annat om valfrihet. När svenska folket började att göra aktiva val, dvs bytte parti, vart tredje år, skedde en förändring i väljarkåren. Tidigare hade man valt ett parti och vart tredje år så la man sin röst på det parti. Men så började väljarkåren att förändra sitt beteende. De gjorde nya val, dvs de röstade på ett annat parti än de gjorde vid förra valet. Vad gjorde då, enligt Troedsson, de svenska partierna. Jo, i en tid då folk bevisligen ville göra aktiva val ofta, så förlängde man mandatperioderna och folket fick nu finna sig i att valet gällde fyra år istället. Detta pekar på något mycket intressant, nämligen vår rädsla för att folket röstar rätt. I folkets ögon kan ju det rätta vara att en regering behövs. Sådant hukar sig alltid makten för.
Det är ett stort privilegium att få lyssna till erfarana och kunniga människor. Både Nordström och Troedsson har det gemensamt att de är forskare och kan möta sin kolleger på en professionell nivå och då använda ett språk som passar i det forumet. Men när de möter oss "vanliga" människor talar de enkelt och begripligt. Använder illustrationer som man känner igen sig i och använder knappast några krångliga ord. Men även enkla ord förklarar de så att inget missförstås. För mig som gillar retorik är det så skönt att kunna konstatera att vi har fler duktiga svenskar som behärskar talekonsten. Men inte bara att de har en god form för sitt tal, det har också ett innehåll. Ett budskap som både inspirerar och utmanar.