Fyra viktiga friheter
1. Yttrandefriheten
Jag tycker att våra lagar ger rätten för var och en att fritt kunna uttrycka sina tankar. Så det är inte juridiken som oroar mig, snarare är det vår kultur. Det är uppenbart att många väljer att vara tysta, inte för att det är olagligt att framföra sin åsikt, utan det är obekvämt. Om man har en avvikande uppfattning så kan man uppleva att man blir "påhoppad". Om man inte gör sin röst hörd är risken att det utvecklas en tystnadskultur och att de få som säger något uppfattas som normgivande. Många knyter näven i fickan och rasar inombords, men säger ingenting. Martin Luther King sa "Den stora tragedin är inte de onda människornas brutalitet utan de godas tystnad".
2. Fri forskning
Jag förstår att det krävs "nytta" av forskningen, men jag menar att den måste vara fri och prövande. Alla resultat blir inte som man tänkt sig men stora landvinningar har gjorts i projekt där forskarna har haft ett öppet sinnelag och gjort objektiva iakttagelser. Jag är oroad när politiken ska lägga sig i och styra forskningen. För mig måste ett universitet och dess forskning vara fritt och självständigt och ska inte styras utifrån.
3. Fritt kulturliv
Inom mitt ansvarsområde, kulturpolitiken, pågår en stor diskussion kring begreppet "armlängds avstånd". Man kan diskutera hur lång eller kort armen ska vara, men jag är oroad över att politisk klåfingrighet ska styra. En konstnär måste få fritt uttrycka sig, självklart får det inte vara påhopp och verbala övergrepp på en enskild person, men friheten måste värnas. Sedan är det inte alls säkert att någon vill betala för att få verket i sitt hem. Men rätten att få gestalta måste värnas. När politiker vill påverka utbudet på scenen, eller orden i boken, så blir jag oroad. Ska vi t ex förstöra en del av våra skulpturer för att de anses otidsenliga? Jag har varit med om många debatter kring den fria rollen för konsten och räknar med att fortsätta detta.
4. Fri press
Media har beskrivits som den tredje statsmakten. Vi har varit vana vid att ha en objektiv journalistik som värnar den fria granskningen. Samtidigt så är det inte så länge sedan censuren var mycket aktiv. En daglig påminnelse om detta får vi genom Aftonbladets förstasida som fortfarande lyfter fram Lars Johan Hierta. Han drev en hård kamp för den fria pressen. Medielandskapet har genomgått en oerhörd omvandling de senaste åren och även journalistiken har påverkats. Men färre intäkter för en tidning påverkas också dess resurser för det redaktionella arbetet. Begrepp som "fake news" och "filterbubblor" har fått ställning och vi har ett enormt behov av en folkbildningskampanj kring källkritik. Idag har vi så många kommunikationskanaler att de är omöjliga att överblicka och där det saknas en ansvarig utgivare som kan ställas till ansvar för det som skrivs. Jag är ofta förvånad över de hårda ord som uttrycks i sociala medier, men tyvärr så kan det bli liknande när "drevet går" och alla ska kasta sig över samma nyhet. Men i grunden är jag mån om den fria pressen, men ibland har friheten gått för långt och där man aldrig kan få rätt. "Gammelmedia" tog ett publiciskt ansvar och så måste det bli även för de nya kommunikationskanalerna, men därmed inte sagt att jag vill strypa deras rätt att yttra sig.
Detta är några tankar föranlett av "iakttagelser" som jag gör och där jag vill medverka till frihet men den måste också vara under ansvar.
Jag valde att illustrera denna text med en bild från Vänern. Denna vy ger mig en frihetskänsla.